En av upphovsrättens grundläggande funktioner är att stimulera konstnärligt och litterärt skapande genom att ge den som skapat något rätten att bestämma över och tillgodogöra sig resultatet av sitt skapande.

Då denna grundläggande funktion inom upphovsrätten nu är i i farozonen då upphovsmännen tvingas teckna allt mer omfattande primäravtal utan ökad ersättning har ALIS satt sin tro till Upphovsrättsutredningen, i förhoppningen att nya bestämmelser måhända skulle kunna råda bot på den nu rådande situationen.

Tyvärr har ALIS förhoppningar kommit på skam. Istället för att bidra till en mer jämbördig avtalsmarknad kommer utredarens förslag – om de genomförs i sin helhet – istället att försvaga upphovsmannens förhandlingsposition och leda till sämre möjligheter för honom/henne att försörja sig på sitt skapande.

Utredningen har föreslagit en utökning av avtalslicensbestämmelserna för att tillgodose upphovsmännens intressen. Även om ALIS välkomnar möjligheten att teckna ytterligare licensavtal med avtalslicensverkan blir till och med ett sådant – i grund och botten bra – förslag  verkningslöst då så pass allvarliga invändningar kan riktas mot de föreslagna ändringarna i tredje kapitlet.