Kategori: <span>Rättigheter</span>

2010

ALIS yttrar sig över Upphovsrättsutredningen

En av upphovsrättens grundläggande funktioner är att stimulera konstnärligt och litterärt skapande genom att ge den som skapat något rätten att bestämma över och tillgodogöra sig resultatet av sitt skapande.

Då denna grundläggande funktion inom upphovsrätten nu är i i farozonen då upphovsmännen tvingas teckna allt mer omfattande primäravtal utan ökad ersättning har ALIS satt sin tro till Upphovsrättsutredningen, i förhoppningen att nya bestämmelser måhända skulle kunna råda bot på den nu rådande situationen.

Tyvärr har ALIS förhoppningar kommit på skam. Istället för att bidra till en mer jämbördig avtalsmarknad kommer utredarens förslag – om de genomförs i sin helhet – istället att försvaga upphovsmannens förhandlingsposition och leda till sämre möjligheter för honom/henne att försörja sig på sitt skapande.

Utredningen har föreslagit en utökning av avtalslicensbestämmelserna för att tillgodose upphovsmännens intressen. Även om ALIS välkomnar möjligheten att teckna ytterligare licensavtal med avtalslicensverkan blir till och med ett sådant – i grund och botten bra – förslag  verkningslöst då så pass allvarliga invändningar kan riktas mot de föreslagna ändringarna i tredje kapitlet.

2010

Sveriges Författarförbund tar strid för upphovsmännens backlist

Hundratals författare och översättare tar tillbaka sina bokrättigheter från förlagen. Som en följd av att förlag successivt försämrat villkoren och krävt allt vidlyftigare rättigheter erbjuder Sveriges Författarförbund sedan en tid tillbaka sina medlemmar hjälp med att återta rätten till titlar som inte längre finns i lager. Även ALIS erbjuder en liknande tjänst till sina anslutna upphovsmän som inte är medlemmar i Författarförbundet. Klicka på denna länk för mer information om detta.

“Det är självklart att upphovsmännen ska tillförsäkras rätten till sina verk, och därmed ha möjlighet till vidare licensiering, när förlagen inte längre ger ut böckerna enligt avtal”, säger ALIS ordförande Magnus Lindström i en kommentar.

En länk till Författarförbundets pressmeddelande finns här.

2010

Orättfärdig hovrättsdom mot ALIS

ALIS anser att Svea hovrätts dom från den 28 juni, som innebar att ALIS inte hade rätt att kräva ersättning och skadestånd av Mediearkivet i två fall av uppenbart upphovsrättsintrång  är felaktig och djupt orättfärdig. Domen innebär bl a att hovrätten anser att det är rimligt att svartlista frilansjournalister som inte vill ge upp sin upphovsrätt utan ersättning.

Domen är en följd av att hovrätten menar att ALIS i det här fallet och vid den tidpunkten då talan väcktes inte följde det konkurrensrättsliga regelverket på rätt sätt. Trots att ALIS anser att även den slutsatsen är felaktig överväger ALIS om domen ska överklagas eller inte. Ett viktigt skäl för ett sådant övervägande är att de omständigheter som läggs ALIS till last i domen är överspelade sedan länge.

ALIS huvuduppgift är att samla in och betala ut upphovsrättslig ersättning till litterära upphovsmän och beivra intrång i upphovsmännens rättigheter. Vid en samlad bedömning måste ALIS överväga om det skulle gynna upphovsmännen att fortsätta denna process. I den bedömningen finns det flera saker att ta hänsyn till:

Domen speglar inte verkligheten. De konkurrensrättsliga invändningar som lagts fram i målet – att ALIS inte är öppna med vilka de företräder, att avtalen med upphovsmännen är exklusiva och att inga stordriftsfördelar uppnås med verksamheten – har, i den mån de över huvud taget haft någon förankring i verkligheten, sedan länge åtgärdats. Det är inte svårt att få information om ALIS. All väsentlig information finns lätt tillgänglig på föreningens hemsida. ALIS har heller inte några exklusiva avtal, upphovsmännen bestämmer själva i vilken utsträckning ALIS ska företräda dem. Vilka upphovsmän ALIS företräder är inte heller något problem att få reda på för dem som är intresserad av att klarera rättigheter. Att ALIS inte haft helt öppna register över anslutna beror på att vissa medieföretag systematiskt svartlistat ALIS-anslutna frilansjournalister. Detta anser inte domstolen är något problem. I domen framhålls att ALIS huvudsakligen ägnar sig åt licensiering i enskilda fall och därmed inte kan åtnjuta de stordriftsfördelar som berättigar existensen av collecting societies. Samtidigt betalade ALIS förra året ut cirka 10 miljoner kronor till flera tusen enskilda upphovsmän, varav drygt 2 miljoner kom från de enskilda fullmakter som upphovsmännen tecknat med ALIS. Det visar både att den i målet aktuella licensieringen är en mindre del av verksamheten, men ändå så omfattande att stordriftsfördelar uppnås.

Mediearkivets syfte med processen har varit att försöka flytta fokus från företagets ständiga intrång i enskilda upphovsmäns rättigheter till att ifrågasätta ALIS arbete och tidigare sätt att bedriva verksamheten. För ALIS är det viktigt att återföra intresset till grundfrågan, nämligen upphovsmännens lagenliga rättigheter. I grunden har ALIS inget annat intresse än att träffa avtal som tillgodoser alla parters berättigade intressen. Att fortsätta en process som rör ALIS konkurrensrättsliga ställning och regelverk för ett antal år sedan kan i det perspektivet te sig tveksamt.

Upphovsrättsutredningen kom nyligen med sitt delbetänkande i vilken ett helt kapitel ägnades åt att undersöka hur de svenska upphovsrättsorganisationerna bedriver sin verksamhet. ALIS deltog i denna undersökning. Inga invändningar riktades mot ALIS. Tvärtom kom utredaren fram till att den kollektiva rättighetshanteringen i Sverige fungerar högst tillfredsställande.

Mot den bakgrunden är det viktigt för ALIS att analysera om domen kan få några långsiktiga konsekvenser för föreningen eller andra collecting societies i Sverige, eller om den bara beskriver en felaktig, för länge sedan överspelad bild av organisationens verksamhet. Den analysen avgör om ALIS kommer att gå vidare med processen eller inte.

Magnus Lindström, ordförande ALIS

för ALIS och stiftarförbunden; Journalistförbundet, Sveriges Dramatikerförbund, Sveriges Författarförbund och Sveriges Läromedelsförfattares förbund

2009

Bonnierförlagen avvisar förhandlingsframställan

Som vi tidigare har skrivit om har Bonnierförlagen på bred front skickat ut nya primäravtal samt e-boks- och print on demand-avtal till sina författare och översättare. Avtalen erbjuder mycket dåliga villkor, som dessutom går emot tidigare hävdvunnen praxis på marknaden. Såväl Författarförbundet som ALIS uppmanar alla upphovsmän att inte skriva på dessa avtal utan istället skicka in dem till oss.

Författarförbundet har med anledning av dessa nya avtal begärt förhandlingar med Bonnierförlagen men begäran har avvisats. Läs mer om detta i förbundets pressmeddelande nedan:

Pressmeddelande den 27 augusti 2009

Bonnierförlagen AB avvisar förhandlingsframställan från Sveriges Författarförbund

Bonnierförlagen utfärdade under våren ensidigt framtagna avtalsvillkor som de begär att författare ska acceptera.

Författarförbundet har tvingats konstatera att avtalsvillkoren på ett flertal punkter är oacceptabla. Förbundet begärde därför i juni förhandlingar med Bonnierförlagen AB, för att uppnå ramavtal om villkoren för förlagsavtal. Tyvärr har Bonnierförlagen AB valt att avvisa förbundets förhandlingsframställan. Det inträffade innebär att författare kan komma att känna sig tvingade att gå med på de presenterade villkoren för att få boken utgiven av något av förlagen inom Bonnierförlagen AB.

Det inträffade är oacceptabelt med hänsyn till de långtgående och opreciserade rättighetsupplåtelser från författaren till Bonnierförlagen som villkoren innebär. Till exempel förvärvas rättigheter till exploateringsformer som ännu inte existerar. Detta utgör ett allvarligt brott mot hittillsvarande avtalspraxis på författarområdet.

Fortfarande år 2009 finns ingen föreskrift i upphovsrättslagen som säkerställer att Bonnierförlagen sätter sig ner med Sveriges Författarförbund och förhandlar om grundvillkoren för utgivning inom skön- fack- samt barn- och ungdomslitteraturen. Istället fortsätter den dåliga tradition som innebär att den i Sverige marknadsledande förlagsgruppen ensidigt kan uppställa villkoren för utgivning.

− Det är tydligen möjligheterna att använda författarnas texter i e-boks- och print on demand-format som gör att Bonnierförlagen kastar anständigheten överbord. De digitala användningsformerna är naturligtvis värda lika seriösa författaravtal som de traditionella bokavtalen, säger Sveriges Författarförbunds ordförande Mats Söderlund.

Kontaktpersoner:
Mats Söderlund, ordförande: 0702-28 92 25
AnnChristin Gräns, förbundsdirektör: 0705-50 98 03

Sveriges Författarförbund (SFF) är en facklig organisation för författare och litterära översättare. SFF har, sedan 1893, arbetat med ekonomiska, juridiska och sociala frågor som rör det litterära yrkesutövandet. För närvarande har SFF omkring 2 600 medlemmar. SFFs uppgift är att tillvarata och bevaka medlemmarnas ekonomiska och ideella intressen, men också att erbjuda en plattform för brett och internationellt utbyte av erfarenheter mellan författare och översättare. SFFs mål är en stark och sammanhållen yrkesgrupp som tillsammans kan arbeta för att stärka författarnas och översättarnas rättigheter.

2009

Fortsatt undermåliga Bonnier-avtal

Som vi meddelat tidigare skickar Bonniers på bred front ut avtal om e-böcker, print on demand och mp3-böcker till sina författare. Avtalen innebär dessvärre undermåliga villkor på flera viktiga punkter, bl. a. när det gäller ersättningen. Författarförbundet har på nytt varnat sina medlemmar att inte skriva på dessa avtal. I följebrev till de nya utskicken från Bonniers framgår det att man tagit till sig av kritiken och justerat avtalstexten på vissa punkter. Man kan därför lätt få uppfattningen att Författarförbundet godkänt de nya versionerna. Sä är inte fallet.

Vi vill därför på nytt uppmana till att inte skriva under de aktuella avtalen utan skicka in dem till ALIS. På basis av lämnat förvaltningsuppdrag har vi möjlighet att förhandla fram bättre villkor för din räkning. Det går utmärkt att kontakta oss på juridik(at)alis.org

2009

“Bonniers nya avtal sämre än Googles”

Författarförbundets ordförande Mats Söderlund skriver idag i DN Kultur och går till hårt angrepp mot Bonnierförlagens nya mallavtal för e-böcker som i många avseenden ger författaren sämre villkor än Google-uppgörelsen, vilken Bonniers avfärdade tidigare i veckan. Klicka här för att komma till artikeln på DN:s webbplats.

2009

Varning för nya Bonnieravtal!

Bonnierförlagen har i dagarna påbörjat en satsning där förlaget skickar ut nya avtal för bl.a. e-böcker där man erbjuder författarna, på flera punkter, usla villkor. Avtalen är exklusiva men saknar utgivningsplikt för förlaget. Uppsägningsmöjligheter för författaren saknas och rättighetsupplåtelsen blir därmed evig. Royalty baseras på förlagets nettointäkt vilken inte specificeras och ersättningen till författaren blir därmed helt godtycklig. Inget garantihonorar utgår.

Författarförbundet har redan aktivt varnat sina medlemmar att inte skriva på dessa avtal. Klicka här för mer information om detta.

Om du har fått avtal från Bonnierförlagen som gäller nyutgivning av dina verk som e-bok eller print-on-demand (s.k. beställningstryck) rekommenderar vi dig att inte skriva på dem utan skicka in avtalen till ALIS. Om du är ALIS-ansluten har vi möjlighet att, i enlighet med lämnat förvaltningsuppdrag, förhandla om bättre villkor för din räkning.

Kontakta oss med fördel via e-post till juridik(at)alis.org.

2009

Material om Google-uppgörelsen

Många upphovsmän hör av sig till ALIS med frågor om Google-uppgörelsen och vad den innebär rent konkret. Författarförbundet har sammanställt ett material om uppgörelsen som du kan läsa genom att klicka här.

Kompletterande information finns att läsa här.