“Utredningen om inskränkningar i upphovsrätten är en besvikelse. Den duckar totalt för de stora problemen på talboksområdet”, säger ALIS ordförande Eduard Pröckl. Bara två punkter i utredningen får godkänt: krav på angivelse av namn och källa. 

Regeringen beslutade den 21 juli 2022 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över upphovsrättslagens bestämmelser om inskränkningar i upphovsrätten. Inskränkningarna i upphovsrättslagen innebär att upphovspersonen inte behöver tillfrågas när dennes verk nyttjas, förutsatt att vissa ställda krav är uppfyllda. Syftet med översynen har varit att åstadkomma ett tydligare och modernare regelverk för sådan användning av upphovsrättsligt skyddade verk som kan ske utan tillstånd. Dessutom har utredningen i uppdrag att undersöka om utvecklingen inneburit att vissa inskränkningar blivit för ingripande.  

För ALIS, och de upphovspersoner som ALIS representerar, har ett viktigt område varit inskränkningsbestämmelserna avseende talböcker. ALIS har tillsammans med KLYS, Läromedelsförfattarna och Författarförbundet, framfört en oro för att talboksbestämmelserna blivit alltför ingripande och föreslagit konkreta insatser som skapar förutsättningar för ett tydligare ramverk.  

Utredningen landar dock i att det inte finns underlag för att talboksbestämmelserna inte genomförts på ett tillfredställande sätt i svensk rätt. Utredningen har även förslag som innehåller förbättringar för upphovspersoner, nämligen ett tydligare krav på namnangivelse samt att det införs krav på källangivelse i talboksbestämmelserna.  

“Vi välkomnar förbättringar vad gäller namnangivelse men är så klart besvikna över att utredarna inte väljer möjligheten att skapa ett ramverk för hur talboksbestämmelserna får nyttjas. Det finnas en otydlighet hos talboksaktörer kring avgränsningen mellan kommersiella ljudböcker och talböcker. En otydlighet som idag riskerar att drabba författare och översättare i form av minskade royaltyinkomster från ljudboksförsäljningen”, säger Eduard Pröckl, ALIS ordförande.

Talboksbestämmelserna är viktiga och nödvändiga för att personer med funktionsnedsättningar ska kunna ta del av texter. Men det är också viktigt att bestämmelserna genomförs på ett sätt som inte kannibaliserar på ljudboksmarknaden. De förslag som framförts till utredarna är konkreta och rimliga och påverkar inte berättigade personers rätt att ta del av talböcker, utan skapar förutsättningar för att den utveckling som har skett på talboksmarknaden repareras.  

“Utvecklingen på talboksmarknaden har såklart även en negativ påverkan på talboksersättningen. Författare och översättare ser för varje år hur talboksanvändningen ökar samtidigt som ersättningen minskar. De ser också en korrelation mellan en ökad talboksanvändning och minskade ljudboksintäkter för samma verk. Detta är en ekvation som inte går ihop och det påverkar författares och översättares möjligheter att livnära sig på sitt skrivande”, säger Helen Asker, ALIS verksamhetschef.  

ALIS kommer fortsätta att arbeta med dessa frågor i remissarbetet av betänkandet.  

Utredningen kan läsas i sin helhet på regeringen.se.