INFORMATION OM ALIS –
Administration av Litterära rättigheter I Sverige
ALIS verksamhet är avvecklad
ALIS har inte längre någon aktiv verksamhet och definitiv nedläggning sker omkring 31 augusti 2026.
Ta del av informationen nedan.
All form av licensiering är avvecklad per 31 december 2025 och ALIS företräder inte några upphovspersoners rättigheter efter det datumet.
Licenser utfärdas inte sedan hösten 2025. De individuella avtal som träffats för enskilda verk eller enskild författare eller översättare administreras av rättighetshavaren direkt med förlag eller annan användare.
De kollektiva avtal som ALIS har ingått har sagts upp och nya avtal har förhandlats av eller förhandlas av Sveriges Författarförbund. De avtal som ALIS har administrerat på uppdrag av stiftarförbund har återgått till förbundet i fråga.
ALIS (Administration av litterära rättigheter i Sverige) stiftades år 1995 av Sveriges Författarförbund, Journalistförbundet, Dramatikerförbundet och Läromedelsförfattarna för att stärka litterära upphovspersoners rättigheter och intressen genom att verka som en upphovsrättslig förvaltningsorganisation.
Är du textskapare eller arvinge
ALIS har utbetalat alla ersättningar där betalningsmottagaren varit möjlig att nå. Om du saknar ersättning kan du skicka ett e-post meddelande till Författarförbundet och i det ange ditt namn och vilken ersättning du saknar. Författarförbundet kommer att undersöka frågan och återkomma till dig inom några dagar.
De avtal som ALIS tecknat för din räkning som avser ett av dina verk, så kallade individuella avtal, ska du nu administrera själv. De allra flesta förlag och andra användare skall ha fått information men det kan förstås ha missats i något avseende och om du behöver hjälp med det ska du kontakta Författarförbundet och ange vilken användare som avses och annan information som hjälper oss att identifiera frågan. Författarförbundet återkommer sedan till dig inom några dagar.
Om du behöver stöd med att tolka ett avtal eller avtalsförslag eller något annat som rör din individuella upphovsrätt kan du kontakt den författarorganisation du är medlem i. Om du är efterlevande rättighetshavare kan du kontakta Författarförbundet som ger visst stöd i dessa frågor. Men du måste teckna framtida avtal själv.
De kollektiva avtalen som gäller Svenska Kyrkan, SBF och FONUS (begravningsannonser), Sveriges Radio, SvT, Bokcirkeln, Nationella proven, Talboksersättning m fl avtal administreras av Författarförbundet.
Ersättning från Danmark i form av så kallad Copydan ersättning administreras av Läromedelsförfattarna.
Ersättning för film och scen administreras av Dramatikerförbundet.
Är du användare av texter
ALIS kan inte längre ingå avtal och kommer inte längre att ha möjlighet att ge stöd vad gäller att finna rättighetshavare till litterära verk.
I frågor som gäller användning av ett konkret verk eller flera verk av en och samma upphovsperson behöver ett tillstånd (licens eller avtal) inhämtas från rättighetshavaren. Författarförbundet och Författarfonden kan i den mån de har uppgifter om rättighetshavare lämna kontaktinformation.
Om man önskar använda ett större antal verk av många olika upphovspersoner över en längre tidsperiod där verk som kan komma att beröras i framtiden inte är kända kan ett så kallat kollektivt avtal om användning träffas. Vänd er med sådan förfrågan till det förbund som ligger närmast till hands avseende de verk som är aktuella för användning.
Kontaktuppgifter
Sveriges Författarförbund nås på info@forfattarforbundet.se eller juridik@forfattarforbundet.se.
Läromedelsförfattarnas nås på radgivning@laromedelsforfattarna.se
Sveriges Dramatikerförbund nås på info@dramatiker.se
Svenska Journalistförbundet nås på radgivning@sjf.se
Sveriges Författarfond nås på svff@svff.se
OM UPPHOVSRÄTT
I och med att ett litterärt verk skapas uppstår upphovsrätt till verket. Upphovsrätten omfattar bland annat den ensamrätt som ger upphovspersonen rätt till ersättning vid användning av verket.
Den eller de personer som skapat ett verk har automatiskt upphovsrätt till verket. I det fall ett verk har flera upphovspersoner, exempelvis författare och översättare krävs bådas tillstånd för att få använda verket.
Skyddet uppkommer i och med verkets tillkomst, utan krav på registrering eller liknande handling. Upphovsrätten skiljer sig alltså från patent- och varumärkesrätten där registrering hos myndighet är det vanligast förekommande sättet att förvärva en ensamrätt.
Upphovsrätten består av en ekonomisk del och en ideell del.
Den ekonomiska delen innebär en ensamrätt för upphovspersonen att bestämma var, hur och på vilket sätt hens verk får användas. Upphovsrättslagen formulerar detta som en ensamrätt att framställa exemplar och att tillgängliggöra verket för allmänheten. Upphovspersonen måste som huvudregel därför ge sin tillåtelse varje gång någon vill använda hens verk. Detta gäller oavsett i vilken omfattning eller i vilket syfte användningen sker. På basis av denna ensamrätt kan upphovspersonen begära ersättning för att verket ska få användas.
Den ideella delen består i sin tur av två delar, rätten att bli namngiven och en rättslig möjlighet att motsätta sig ändringar eller tillgängliggörande i sådan form eller i sådant sammanhang som kan anses kränka upphovspersonens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart
Upphovsrätten gäller 70 år efter året för upphovspersonens bortgång. Därefter står det fritt att använda verket utan tillstånd, men med respekt för den ideella rätten. Upphovsrätt går i arv enligt vanliga arvsregler, så vill man använda ett upphovsrättsligt skyddat verk skrivet av en avliden författare behöver man inhämta tillstånd från den/de som ärvt upphovsrätten. Finns det fler arvingar behövs tillstånd från samtliga.
Copyrightmärkning, eller symbolen ©, som vanligen åtföljs av upphovspersonens namn och året för utgivning, har ingen juridisk betydelse för vem som innehar upphovsrätten till verket. Märkningen kan vara en bra som upplysning, men som sådan kan den också vara inaktuell. Man har som användare av ett upphovsrättsligt skyddat verk enligt lag alltid ett eget ansvar att inhämta tillstånd från den som enligt lag innehar upphovsrätten till dags dato, oavsett förekomsten av märkning.
All användning av ett upphovsrättsligt skyddat verk kräver tillstånd eller ett undantag från upphovsrätt i lag. Detta på grund av den ensamrätt till verket som tillfaller upphovspersonen i och med att verket skapas. Ensamrätten omfattar bland annat, men inte uteslutande, rätten till publicering, offentligt framförande, översättning och annan bearbetning av verket. För litterära verk gäller den under hela upphovspersonens liv och i 70 år efter upphovspersonens bortgång.
Rätten till översättningar och andra bearbetningar är beroende av rätten till originalverket. Det innebär att man behöver tillstånd för att få översätta eller på annat sätt bearbeta ett upphovsrättsligt skyddat verk. För att få använda en översättning krävs tillstånd både från upphovspersonen till originalverket och översättaren. Detsamma gäller för andra bearbetade verk. Flera upphovspersoner kan alltså ha upphovsrätt till ett och samma verk.
Exempel 1: Jag vill använda ett utdrag ur en översättning av ett verk som skrevs på 1960-talet, vars författare fortfarande är i livet. Även personen som översatt texten lever. För att få använda översättningen krävs tillstånd från såväl ursprungsförfattaren som översättaren.
Exempel 2: Jag vill använda mig av en översättning av ett verk från 1700-talet. Författaren till originalverket gick bort för mer än 70 år sedan och upphovsrätten gäller inte längre för originalverket. Det har dock inte förflutit mer än 70 år sedan översättarens bortgång och därför krävs tillstånd från översättaren för att få använda översättningen.
Upphovsrätten är teknikneutral och samma principer gäller oavsett hur eller var man vill använda ett upphovsrättsligt skyddat verk, såväl analogt som digitalt.
Ett verk är en konstnärlig eller litterär prestation som skyddas av upphovsrätt. Ett litterärt verk i juridisk mening är huvudsakligen en text som, oavsett språkets art och beskaffenhet, kan anses förmedla någon information, såsom exempelvis men inte uteslutande, romaner, dikter, pjäser, journalistiska artiklar, läromedel och fackböcker.
Litterära verk åtnjuter upphovsrättsligt skydd om verket uppnår verkshöjd, d.v.s. en tillräckligt hög grad av originalitet. Verket ska vara originellt i det avseendet att det är ett resultat av upphovspersonens självständiga och intellektuella skapande. Frågan om ett verk uppnår verkshöjd måste bedömas i varje enskilt fall. En verkshöjdbedömning är inte detsamma som en kvalitetsbedömning och således kan även texter som enligt en subjektiv bedömning uppfattas som dåliga eller omoraliska ha verkshöjd.
Upphovsrättsligt skydd tillkommer verket i dess konkreta form och inte till den bakomliggande idén. Idén måste ha realiserats och antagit en viss form. Till exempel kan vem som helst ha en idé om att skriva en bok om en person eller händelse, men det är texten i den eventuella boken, resultatet från idén, som skyddas av upphovsrätt.
Ljudbok och Talbok
En ljudbok är en för kommersiellt syfte inläst bok som likt andra nyttjanden kräver tillstånd av upphovspersonen. En talbok däremot, är en ljudupptagning som framställs på basis av en inskränkning i upphovspersonens ensamrätt. Denna inskränkning stadgas i 17 § och 17 a § upphovsrättslagen och ger myndigheter och organisationer, under vissa förutsättningar, en rätt att framställa ljudupptagningar av utgivna verk för personer med syn- eller annan läsnedsättning.
Det är med stöd av denna bestämmelse som det kan framställas talböcker för personer med läsnedsättning. En statliga ekonomisk kompensation för tillgängliggörande är som administreras av Författarförbundet https://forfattarforbundet.se/ersattning/talboksersattning-2/ .
Avtalslicens
En avtalslicens är ett avtal som träffats mellan användare av upphovsrättsligt skyddade verk och en organisation som företräder ett flertal svenska upphovspersoner på det specifika avtalsområdet. Avtalslicensen innebär att ett visst användande är tillåtet utan tillstånd från varje enskild rättighetshavare. Avtalslicensmodellen har sin grund i upphovsrättslagen och syftar till att möjliggöra licensering i situationer när ett stort antal verk nyttjas och det inte går att reglera användandet genom individuella avtal. En avtalslicens omfattar upphovspersoner som är anslutna till den avtalsslutande organisationen, men även sådana som inte är det, svenska såväl som utländska upphovspersoner. Man brukar säga att avtalet får en utsträckt verkan.
En upphovsperson som inte företräds av organisationen kan lämna förbud mot användning av dennes verk i ett avtalslicensavtal. Syftet med denna möjlighet är att skydda så kallade utanförstående att mot sin vilja omfattas av licensen. Alla som omfattas av ett avtalslicensavtal och vars verk används har rätt till en likvärdig ersättning enligt avtalets reglering.