Här kan du hitta svaren på vanliga frågor om upphovsrätt. Har du några övriga frågor om upphovsrätt är du välkommen att kontakta oss på ALIS. Vill du veta mer kan du läsa direkt i lagtexten. Upphovsrättslagen finner du exempelvis i Rättsnätets lagsamling.
1. Vad är ett litterärt verk?
Ett verk är en konstnärlig eller litterär prestation som skyddas av upphovsrätt.
Ett litterärt verk i juridisk mening är huvudsakligen ett språkverk som, oavsett språkets art och beskaffenhet, kan anses förmedla någon information, såsom exempelvis romaner, journalistiska artiklar och fackböcker. Det finns dock inget krav på att meningsinnehållet som återges skall vara läsbart för alla människor, även ett påhittat språk kan utgöra grunden för ett litterärt verk.
Litterära prestationer åtnjuter upphovsrättsligt skydd så snart prestationen i sig har verkshöjd, d.v.s. en tillräckligt hög grad av originalitet. Verket skall vara originellt i det avseendet att det är ett resultat av upphovspersoners självständiga och intellektuella skapande.
Frågan om ett verk uppnår verkshöjd måste bedömas i varje enskilt fall. En verkshöjdbedömning är inte detsamma som en kvalitetsbedömning och således kan även ”dålig” litteratur enligt litteraturvetenskapliga kriterier komma att ha verkshöjd.
Upphovsrättsligt skydd ges för verket i dess konkreta form och således inte för den bakomliggande idén. Idén måste ha realiserats och antagit en viss form. Till exempel kan vem som helst komma på tanken att skriva en bok om en viss känd person men det är bara den senare skrivna boken som kan skyddas av upphovsrätt.
I Sverige ställs inga höga krav på vad som kan uppnå verkshöjd, men beroende av graden på verkets originalitet kan omfånget för vad som skyddas variera.
2. Vad innebär det upphovsrättsliga skyddet?
Upphovsrätten består av en ekonomisk del och en ideell del.
Den ekonomiska delen innebär en ensamrätt för upphovspersonen att bestämma var, hur och på vilka villkor dennes verk kan eller får användas. Upphovsrättslagen formulerar detta som en ensamrätt att framställa exemplar och att tillgängliggöra verket för allmänheten. Upphovspersonen måste således ge sin tillåtelse när någon vill använda dennes verk. Exempel på förfoganden som kräver tillstånd är inläsning av upphovspersonens utgivna verk på CD, användning av verket i en antologi eller tillgängliggörande av verket på internet. Tanken är att alla ekonomiskt relevanta nyttjanden av ett verk ska omfattas av upphovspersonens ensamrätt. På basis av denna ensamrätt kan upphovspersonen begära ersättning för att verket ska få användas.
Den ideella delen består i sin tur av två delar, dels rätten att bli namnangiven, och dels en rättslig möjlighet att motsätta sig kränkande ändringar eller tillgängliggöranden i sådan form eller i sådant sammanhang som kan komma att skada upphovspersonens anseende och ställning.
3. Hur får man upphovsrätt till ett verk?
I Sverige får den person som skapat ett verk automatiskt upphovsrätt till verket. Skyddet uppkommer således formlöst i och med verkets tillkomst, utan krav på registrering eller dylikt förfarande. Upphovsrätten skiljer sig alltså från patent- och varumärkesrätten där registrering hos myndighet är det vanligast förekommande sättet att förvärva ensamrätt.
4. Kan ett verk användas utan upphovspersonens tillåtelse?
Huvudregeln är att all användning av en upphovspersons verk kräver tillstånd. Detta beror på den ensamrätt till verket som tillfaller upphovspersonen i och med att verket skapas. Ensamrätten omfattar bland annat rätten till publicering, offentligt framförande, översättning och annan bearbetning av verket. För litterära verk gäller den under hela upphovspersonens liv och därefter i 70 år efter upphovspersonens död.
Ensamrätten begränsas emellertid av ett antal undantag, som i huvudsak beskrivs i upphovsrättslagens andra kapitel. Dessa finns till för att balansera upphovspersonens ensamrätt mot allmänhetens intresse av att i vissa fall få använda verk utan tillstånd från upphovspersonen. En mer ingående redogörelse för respektive undantag finns här.
Upphovsrättslagen i sin helhet hittar du i Rättsnätets lagsamling.
5. Gäller upphovsrätten på internet?
Ja, upphovsrätten gäller i lika hög grad på internet som i andra medier.
Upphovsrättslagen är teknikneutral och skall därmed tillämpas oavsett utvecklingen inom det tekniska området. Detta har bland annat bekräftats i två svenska rättsfall som ALIS har drivit som principmål:
ALIS vs. Svenska Dagbladet, Svea Hovrätts dom i mål T 10703-98
I detta fall fastställde domstolen att tillgängliggörande av verk på den aktuella tidningens webbsida, som tidigare med samtycke av upphovspersonen publicerats en gång i den tryckta tidningsversionen, innebar såväl ett nytt mångfaldigande av verket som ett offentligt framförande. Ett sådant tillgängliggörande krävde tillstånd av upphovspersonen och då detta inte inhämtats hade tidningen begått upphovsrättsintrång.
Den fullständiga versionen av rättsfallet finns att läsa här.
Detta fall rörde istället en överföring till, och offentligt framförande av publicerade verk via en artikeldatabas. Även här kom domstolen fram till att ett sådant förfarande innebar en ny exemplarframställning och ett olovligt tillgängliggörande. Detta krävde tillstånd från upphovspersonens och då sådant tillstånd inte hade inhämtats dömdes förfarandet utgöra upphovsrättsintrång.
6. Vad innebär en primärupplåtelse?
En primärupplåtelse innefattar de upphovsrättsliga förfoganden som en upphovsperson upplåter till användaren eller utgivaren första gången dennes text publiceras eller utges på annat sätt. Det som uttryckligen inte upplåts genom primäravtalet är således föremål för vidareanvändning (sekundäranvändning).
7. Vad innebär en copyrightmärkning?
Copyrightmärket, eller symbolen ©, som vanligen åtföljs av upphovsrättsinnehavarens namn och året för första utgivningen av verket, har ingen direkt juridisk betydelse för upphovsrättsskydd i Sverige, då skyddet här inte får vara beroende av några formalitetskrav. Däremot kan märket fungera som en upplysning om att upphovsrättsligt skydd existerar, varför det är att rekommendera.
8. Hur länge varar upphovsrätten?
Upphovsrätten till ett verk gäller normalt under en period som börjar löpa vid verkets uppkomst och som fortsätter gälla till och med 70 år efter upphovspersonens dödsår. Därefter står det fritt att använda verket utan tillstånd, om än med vissa undantag vad gäller namnangivelse- och respekträtt.
9. Vad är det för skillnad mellan en talbok och en ljudbok?
En ljudbok är en för kommersiellt syfte inläst bok som likt andra nyttjanden kräver tillstånd av upphovspersonen. En talbok däremot, är en ljudupptagning som framställs på basis av en totalinskränkning i upphovspersonens ensamrätt. Denna inskränkning stadgas i 17 § 2 st. upphovsrättslagen och ger de bibliotek och organisationer som regeringen bemyndigar, en, under vissa förutsättningar, fri rätt att framställa ljudupptagningar av utgivna verk.
Talböcker finns hos de bemyndigade organisationerna och nyttjandet sker genom utlåning till funktionshindrade som inte kan ta del av de litterära verken i dess skrivna form.
En totalinskränkning i ensamrätten innebär att upphovspersonen inte har rätt till någon upphovsrättslig ersättning för nyttjandet. För att i viss mån kompensera upphovspersonen för denna inskränkning tillför dock staten medel i form av kulturbidrag. Detta bidrag administreras av Sveriges Författarförbund i samarbete med ALIS.
10. Vad gäller internationellt?
Det upphovsrättsliga området känner inga geografiska gränser. Landsgränser utgör således inga hinder för utbyte av kulturliv eller kunskap.
Sedan lång tid tillbaka finns det internationella regler för upprätthållandet av det upphovsrättsliga skyddet. Sverige har, som de flesta andra länder, skrivit på flertalet regelverk, däribland Bernkonventionen som säkerställer vissa minimirättigheter för upphovspersonen. Denna internationella reglering innebär att svenska upphovspersoner åtnjuter skydd för sina verk enligt varje lands upphovsrättsliga lagstiftning. På motsvarande sätt ges utländska upphovspersoner och deras verk skydd enligt svensk lag.
Om ett intrång i någons upphovsrätt begås i ett annat land är det således normalt det landets lag som blir avgörande för rättsfrågan och inte lagstiftningen i upphovspersonens hemland.
11. Hur fungerar upphovsrätt till översättningar?
Rätten till översättningar och andra bearbetningar är beroende av rätten till originalverket. Det innebär att man behöver tillstånd för att få översätta eller på annat sätt bearbeta en upphovspersonens verk.
För att få använda en översättning krävs tillstånd både från upphovspersonen till originalverket och översättaren. Flera olika upphovspersoners rättigheter kan alltså vara kopplade till samma text.
Exempel 1: Jag vill använda ett utdrag ur en översättning av ett verk som skrevs på 1960-talet, vars upphovsperson fortfarande är i livet. Även personen som översatt texten lever. För att få använda översättningen krävs tillstånd från såväl ursprungsförfattaren som översättaren.
Exempel 2: Jag vill använda mig av en översättning av ett verk från 1700-talet. Upphovspersonen till originalverket är död sedan mer än 70 år och upphovsrätten gäller inte längre för originalverket. Det har dock inte förflutit mer än 70 år sedan översättaren dog, och därför krävs tillstånd från översättaren för att få använda översättningen.
ALIS företräder endast svenska upphovsperson/översättare och kan dessvärre inte förmedla kontakter till utländska.
12. Är recept skyddade av upphovsrätt?
Detta är en vanlig fråga. Svaret knyter an till begreppet verkshöjd. Om receptet är tillräckligt originellt skrivet (exempelvis genom fantasifulla och litterära formuleringar) kan det vara ett verk i upphovsrättslagens mening och därmed skyddas av upphovsrätt. En ren uppräkning av ingredienser skyddas däremot inte. Inte heller en rak och “naken” beskrivning av tillvägagångssättet (det vill säga en strikt instruktion om hur ingredienserna ska tillföras och i vilken ordning). Upphovsrätten skyddar inte det materiella innehållet i en text utan endast den form som faktainnehållet tar sig uttryck i. Eftersom matrecept i de flesta fall saknar annan funktion än att ge en instruktion för tillagningen, och därför ofta är banalt skrivna, är det i många fall tveksamt om de åtnjuter upphovsrättsligt skydd.
Om man är tveksam kan det vara ett bra tips att skriva om receptet med egna ord. Då är man på den säkra sidan eftersom själva tillvägagångssättet och kombinationen av ingredienser inte skyddas av upphovsrätt.
13. Behöver jag tillstånd för att använda ett litterärt verk?
Ja, för all användning av litterära verk krävs i princip tillstånd från upphovspersonen. Är upphovspersonen ansluten till ALIS sköts tillståndsgivningen av oss. I vissa undantagsfall som anges i upphovsrättslagen behövs inget tillstånd i förväg. Läs mer om det här.