I en promemoria från Justitiedepartementet föreslås en inskränkning i upphovsrättslagen för att exempelvis arkiv och bibliotek ska kunna utnyttja verk där upphovsmännen är okända eller inte går att hitta.
ALIS och flera andra upphovsrättsorganisationer anser att förslaget leder till en situation som blir svår att förutsäga för såväl användare som rättsinnehavare.
Lagförslaget bygger på ett EU-direktiv och innebär att verk som anses vara herrelösa ska kunna användas av kulturarvsinstitutioner utan att de har fått upphovsmannens tillstånd.
Enligt förslaget ska det dock först krävas en omsorgsfull efterforskning. När verket fått status som herrelöst ska det föras in i en EU-gemensam databas, och det kan därmed utnyttjas även i andra länder. Om en upphovsman så småningom ändå dyker upp ska verket inte längre anses som herrelöst, och upphovsmannen har då rätt till ersättning.
De är dock oklart vilka åtgärder den rättsinnehavare som fått ett verk klassat som herrelöst ska vidta för att klassningen ska tas bort. Det framgår inte ens vart upphovsmannen ska vända sig. ALIS saknar en analys av de faktiska situationer som kan uppstå när en rättmätig – eller orättmätig – upphovsman ger sig till känna.
Förslaget till lagtext är också ytterst svårläst, och innehåller till och med en formulering som kan läsas på två helt motsatta sätt.

Läs mer:
Regeringspromemorian Herrelösa verk i kulturarvsinstitutionernas samlingar, Ds 2013:63
ALIS remissvar