Kategori: 2019

2019

#kulturskaparuppropet

Vi – 23 kulturskaparorganisationer, som tillsammans representerar över 150.000 upphovspersoner och utövande konstnärer inom alla konstområden i Sverige – har samlats i ett upprop för att uppmana ansvariga politiker att stödja den historiskt viktiga nya upphovsrättslagstiftning, som under flera år förhandlats fram inom EU.

Upphovsrättens utveckling är helt central för kulturskapares möjligheter att fortsätta skapa och verka i Sverige och i Europa. Direktivet innehåller regler som skapar en rättvisare spelplan för aktörerna på den digitala upphovsrättsmarknaden, där de små aktörerna – inte minst skaparna av det konstnärliga och litterära innehållet på nätet – får möjlighet till bättre villkor och ersättningar. Samtidigt ger direktivet människor i Europa ökad tillgång till konst- och kulturupplevelser på nätet, såsom film, musik, litteratur, bildkonst mm.

Internetanvändares aktiviteter begränsas inte av direktivets regler. I stället kan yttrandefriheten och tillgången till upphovsrättsligt skyddat material stärkas, genom att upphovsrättsavtal träffas med internetplattformarna. Internetanvändare skyddas från att själva behöva ansvara för eventuella upphovsrättsintrång genom att direktivet ger internetplattformar ett ökat ansvar och befrämjar avtalsförhandlingar med rättighetshavare om det upphovsrättsliga innehållet.

Direktivet ger förutsättningar för att de värden som konst och kultur genererar på nätet i högre grad än idag tillfaller dem som skapat den. En sådan värdeöverföring är en förutsättning för nyskapande, konstnärlig kvalitet och mångfald i det framtida konst- och kulturutbudet på nätet.

Säg ja till en moderniserad och mer rättvis upphovsrätt för ett hållbart Internet – NU!

säger ordförandena för 23 kulturskaparorganisationer:

ALIS, ordförande Eduard Pröckl

Bildupphovsrätt, ordförande Åsa Berndtsson

Copyswede, ordförande Ulf Mårtens

Dramatikerförbundet, ordförande Pia Gradvall

Föreningen Svenska Tonsättare, ordförande Martin Jonsson Tibblin

Journalistförbundet, ordförande Ulrika Hyllert

KLYS, ordförande Marika Lagercrantz

Konstnärernas Riksorganisation, ordförande Katarina Jönsson Norling

Oberoende Filmares Förbund, ordförande Johan Seth och Karin Ekberg

Rättighetsbolaget, ordförande Anna Carlson

SAMI, ordförande Jan Granvik

SKAP, ordförande Alfons Karabuda

STIM, ordförande Carina Brorman

Svenska Fotografers Förbund, ordförande Paulina Holmgren

Svenska Musikerförbundet, ordförande Jan Granvik

Svenska Regissörsföreningen, ordförande Niclas Turesson

Svenska Tecknare, ordförande Tyra von Zweigbergk

Sveriges Författarförbund, ordförande Grethe Rottböll

Sveriges Läromedelsförfattares förbund, ordförande Wiwi Ahlberg

Symf, ordförande Gunnar Jönsson

Teaterförbundet för scen och film, ordförande Simon Norrthon

Unionen-klubben Sveriges Television, ordförande Gun Karlsson

Unionen-klubben Utbildningsradion, ordförande Martin Ahlberg

Läs hela uppropet här.

2019

Läs Johanna Hedenbergs intervju om översättaryrket och om upphovsrätt

Vilken roll har upphovsrätten för översättare av litterära verk?
En avgörande roll. Facköversättning av olika slags brukstexter utan verkshöjd kräver ett gott hantverk, men litterär översättning kan snarare liknas vid ett konsthantverk. Arbetet har en konstnärlig dimension och bedöms därför som en kreativ prestation i upphovsrättslagen. När man översätter ett litterärt verk, oavsett om det handlar om fiktion, dramatik, poesi eller sakprosa, skapar man ett nytt verk som får samma slags skydd som originalverket. Litterära översättare är alltså upphovsrättspersoner i lika hög grad som författare, och när litterära verk publiceras och används på olika sätt har alla upphovsrättspersoner rätt till ersättning.

”Kunnandet och den egna språkkänslan är översättarens främsta immateriella tillgång, berättar Johanna.”

Läs hela intervjun med Johanna Hedenberg här: PRV bloggen.