I måndags delade vi ut ALIS upphovsrättspris till arkitekt Petra Gipp och fotograf Mikael Olsson för deras kamp om att bli namngivna som upphovspersoner under Venedigbiennalen 2018. Olsson och Gipp är välförtjänta mottagare av årets pris och det blev en fin ceremoni. Stort tack till alla som gjorde detta möjligt, i synnerhet till Ben Loveless på Galerie Nordenhake i Stockholm, och till alla som kom och firade pristagarna med oss.

Ur ALIS ordförande Eduard Pröckls tal:

“Upphovsrätten är lagstadgad, och lagen ska garanteras av staten, dess institutioner och tjänstemän.

Tjänstemän i en stat som inte är korrupt ska utses med oväld och verka för det gemensamma bästa, inte för egen vinning.

Det är, som en av årets pristagare uttrycker det, bisarrt, när man tvingas försvara sina rättigheter mot den som har till uppgift att garantera dem.

—

Med det sagt. Det här är inte ännu en dag i striden mot Arkdes.

Vi delar inte ut ALIS-priset för att dra skam över upphovsrättens dödgrävare. De drar skam över sig själva.

Vi delar ut priset för att hylla dem som gjort något bra, dem som står på sig, dem som slåss för sin upphovsrätt oavsett vem det är på andra sidan.”

Ur Gertrud Larssons motivering:

För att ni inte låter er trampas på.
För att ni står på er.
För att ni struntar i att vara bekväma.
För att ni säger ifrån.
För att ni ger blanka fan i eventuella repressalier.
För att ni slår era nävar i bordet istället för att knyta dem i fickan.
För att ni inte nöjer er med att kallas ”samarbetspartners”.
För att ni inte nöjer er med att krediteras som ”collaborators” längst bak i Venedigbiennalens tryckta katalog.
För att ni inte nöjer er.
För att er tystnad inte kan köpas för en halv miljon kronor.
För att ni kräver er rätt.
Er upphovsrätt.