Författare: <span>alis</span>

Nyhet

Bilder från ALIS prisutdelning 2022

Eduard Pröckl (ALIS ordförande), Ove Renqvist och Gertrud Larsson (ALIS styrelseledamot). ©Liv Asker

Måndag den 12 dec 2022 delade vi ut ALIS upphovsrättspris till filmaren och producenten Ove Renqvist för att framgångsrikt ha stridit mot Stockholms kommun och blivit tillerkänt en skälig ersättning för nyttjandet av dokumentärfilmerna ”En blick på Hötorgscity” och ”Gamla Tennstopet”.

Ove Renqvist och Gertrud Larsson. ©Liv Asker

Likt en David tog han strid mot jätten Stockholms stad

Och likt David som fick Goliat på fall

Gick också Ove Renqvist segrande ur striden

Det blev en dyrköpt läxa för kommunen

Men de har sig själva att skylla

Med dryga böter skall den straffas

Som låtsas glömma bort

Lagen om alla konstnärers upphovsrätt”

Ur Gertrud Larssons motivering

Det blev en fin ceremoni och tillställning där Ove Renqvist berättade om skapandet av filmerna och om personerna som förkommer i filmmiljöerna. Filmerna har ett stort kulturhistoriskt värde då de ger en inblick i Stockholms krogbransch och omdaningen av Stockholms city och Klarakvarteren.

Ove Renqvist, bild från filmen ”Gamla Tennstopet”. ©Liv Asker
Nyhet

ALIS-priset 2022

Filmaren och producenten Ove Renqvist tilldelas 2022 års ALIS-pris för att framgångsrikt ha stridit mot Stockholms kommun för en skälig ersättning för nyttjandet av dokumentärfilmerna ”En blick på Hötorgscity” och ”Gamla Tennstopet”.

Ove Renqvist fick först delvis rätt i Patent- och marknadsdomstolen, men tyckte att den ersättning han tilldömdes var oskäligt låg. Han överklagade, och lyckades i Patent- och marknadsöverdomstolen få ersättningen mer än åttafaldigad.

Ove Renqvist har kämpat för värdet på sin egen upphovsrätt, men hans framgång har också betydelse för andra. Ersättningsnivåerna för upphovsrätt är under ständigt ifrågasättande på alla kulturområden, så varje rättsligt fastställande av skäliga nivåer är ytterst viktigt,”

säger Eduard Pröckl, ALIS ordförande.

Dokumentären ”En blick på Hötorgscity” skapades 1962 av Ove Renqvist och Lars Wennberg. Dokumentären ”Gamla Tennstopet” producerades av Ove Renqvist 1965 sponsrad av Stockholms stadsmuseum. Kopior av filmerna har sålts till respektive levererats till Stockholms stadsmuseum. Utan tillstånd från upphovspersonerna digitaliserades båda filmerna omkring 2009 och lades ut på webbplatsen Stockholmskällan. Ove Renqvist upptäckte intrånget 2016. Han kontaktade Stockholms stadsmuseum, som tog ner filmerna men inte godtog upphovspersonernas krav på ersättning.

Ingen ersättning skulle alls utgå enligt Stadsmuseum vid kontakter med mejl. Då återstod bara att stämma Stockholms kommun,”

säger Ove Renqvist.

Målet i Patent- och marknadsdomstolen avgjordes till Ove Renqvists fördel på några punkter, och Stockholms kommun dömdes att betala 30 000 kr för intrånget. Men det tyckte Ove Renqvist var oskäligt lågt. Han överklagade och drev målet själv i Patent- och marknadsöverdomstolen. Med stöd av ersättningsnivåer i branschen krävde han en betydligt högre ersättning, och fick rätt. I juni 2022 fastställde domstolen ersättningen till 252 000 kronor.

Ersättningen är rimlig och skälig sett mot att filmverken, som har ett stort kulturhistoriskt värde, legat på internet i 7 år och visats 10 000 gånger olovligen. Stockholms kommun har ifrågasatt såväl värdet på upphovsrätten som ett av filmverkens originalitet. Domen bekräftar praxis om skälig ersättning och visar på att Ove Renqvist har förberett sin sak och kämpat för sin upphovsrätt på ett föredömligt sätt,”

säger ALIS verksamhetschef Helen Asker, som också är sammankallande i priskommittén.

ALIS-priset delas i år ut för tjugoförsta gången. Beslut om pristagare tas, efter förslag från priskommittén, av ALIS styrelse. Även om ALIS enbart verkar på litteraturområdet omfattar ALIS-priset alla kulturområden. Priset går till upphovspersoner eller andra som hävdat och kämpat för sin egen upphovsrätt, eller som gjort viktiga insatser för att stärka upphovsrätten. Prissumman är 25 000 kronor, och årets pris delas ut den 12 december.

Tidigare års pristagare är:

2021 – Mikael Olsson Petra Gipp

2020 – Jack Werner

2019 – Molly Sandén

2018 – Katrin Byréus

2017 – Margareta Eklöf

2016 – Frilans Riks

2015 – Union of Belarusian Writers

2014 – Cristina Gottfridsson

2013 – Ing-Mari Gustafsson, Paul Håkansson, Lars Melin, Björn Nilsson, Jan Trost och Olle Vejde

2012 – Stefan Lindgren

2011 – Astrid Lindgrens arvingar

2010 – Bob Hanson

2009 – Carina Rydberg och Dick Harrison

2008 – Ulrika Wallenström

2007 – Den danska organisationen Samrådet for ophavsret

2006 – Per & Astrid Björgell

2005 – Claes Eriksson och Vilgot Sjöman & Karin Lidén, SvD:s journalistklubb

2004 – Astrid Jägfeldt och Journalistklubben på Skånska Dagbladet

2003 – Mårten Blomqvist och Magnus Carlsson

2002 – Clas Thor, Mian Lodalen, Lennart Hellsing, Kerstin Hallert, CJ Charpentier och Hans Hederberg

Nyhet

Info om höstens utbetalningar

Dessvärre behöver vi meddela att vi är sena med höstens utbetalningsarbete. För att behålla en effektiv administration kommer vi under de närmaste månaderna prioritera att bearbeta ersättningar så långt det är möjligt för att betala ut så mycket som möjligt vid ett och samma tillfälle. Vi planerar att ha extra utbetalningar under nästa år för att komma ikapp med utbetalningsarbetet.

En god nyhet är att talboksersättningen kommer att betalas ut redan under december månad, med en extra-utbetalning under februari månad.

De avtal som påverkas är Copydan, Nationella proven, SBF (Sveriges Begravningsbyråers Förbund) och Fonus.

Frågor om utbetalningsarbetet besvaras av ALIS verksamhetschef Helen Asker, telefon, 070-642 18 65, eller mejl: helen.asker(at)alis.org.

En överblick över årets ordinarie utbetalningar finns på denna sida.

2019

ALIS tecknar nytt avtal med Sveriges Begravningsbyråers Förbund (SBF)

Genom ett nytt avtal mellan SBF och ALIS kommer SBF att kunna erbjuda sina kunder fri tillgång till lyrik i dödsannonser. Avtalet garanterar att upphovspersonerna till verser som används i dödsannonser får ersättning för sina verk.

– Vi är mycket nöjda med att kunna erbjuda våra kunder fri tillgång till hela lyrikskatten, samtidigt som det känns bra att upphovspersonerna får ersättning, säger SBFs förbundsdirektör Ulf Lernéus.

Frågan om hur upphovsrättsfrågan ska hanteras har diskuterats i branschen under ett antal år. Efter framstötar från rättighetshavarsidan har begravningsbyråernas organisationer slutat föreslå skyddade verk i dödsannonser. I stället har man erbjudit verser ur bibeln och dikter där man haft tillstånd av upphovspersonen. Trots det publiceras varje år flera tusen dödsannonser med dikter som är skyddade av upphovsrätt och ändå används utan tillstånd.

– Juridiskt sett har det här varit otillåtet. Vi förstår att man inte vill bråka med sörjande om en vers i en annons men om vi vill ha litteraturen och poesin behöver faktiskt de som skapar den, och ofta har det som enda levebröd, ha ersättning för sitt arbete varje gång det används. I vårt samhälle är systemet med upphovsrätt en viktig del i att hålla litteraturskapandet vid liv. Det här är en fråga som ALIS återkommande har diskuterat med begravningsbranschen, och jag är mycket nöjd med de konstruktiva förhandlingar med SBF som nu lett fram till ett avtal, säger ALIS ordförande Eduard Pröckl.


Sveriges Begravningsbyråers Förbund (SBF) organiserar 433 privatägda begravningsbyråer och står, via servicebolaget MSAB, även bakom webbplatsen familjesidan.se, som sedan 2007 publicerar dödsannonser från begravningsbyråer i hela landet.

Kontakt: SBF Förbundsdirektör Ulf Lernéus 0703496565

ALIS är en upphovsrättsorganisation som på uppdrag förvaltar anslutna upphovspersoners litterära rättigheter. I uppdraget ingår bland annat att träffa såväl individuella som kollektiva avtal om vidareanvändning av litterära verk. ALIS är stiftat av Sveriges Författarförbund, Svenska Journalistförbundet, Sveriges Läromedelsförfattares Förbund och Sveriges Dramatikerförbund.

Kontakt: ALIS Verksamhetschef Helen Asker 0706421865, ALIS Ordförande Eduard Pröckl 0707726011

2019

Årets läromedelsförfattarpris Lärkan och debutantpris Lärkungen

Vinnarna av årets läromedelsförfattarpris Lärkan och debutantpris Lärkungen är utsedda!

Sveriges Läromedelsförfattares Förbund har presenterat vinnarna av årets prestigefyllda läromedelsförfattarpris Lärkan 2019, och debutantpris Lärkungen 2019. Lärkan delas ut i sex kategorier, i varje kategori är priset 50 000 kronor. För Lärkungen är priset 25 000 kr.

Priserna delas ut den 27 september kl. 12.00, på Lärarscenen på Bokmässan i Göteborg.

Vinnare

Årets debutantpris Lärkungen tilldelas Märta Glaveby.

Årets Lärkanpris i kategori Förskola tilldelas Anna Hansson.

Årets Lärkanpris i kategori Lågstadium tilldelas Anna Nordh-Ericsson och Ingmarie Lundhäll.

Årets Lärkanpris i kategori Mellanstadium tilldelas Torsten Bengtsson.

Årets Lärkanpris i kategori Högstadium tilldelas Synnöve Carlsson.

Årets Lärkanpris i kategori Gymnasium tilldelas Lena Alfredsson och Hans Heikne.

Årets Lärkanpris i kategori Universitet/Högskola tilldelas John Steinberg.

Prismotiveringarna presenteras vid prisutdelningen.

Om Lärkan och Lärkungen Lärkan

SLFF:s läromedelsförfattarpriser är avsedda att uppmärksamma läromedlens roll i utbildningssystemet. SLFF vill premiera gott författarskap och stärka läromedelsförfattarnas ställning som viktiga kulturbärare.

Lärkungen: Priset är ett pris för debuterande läromedelsförfattare.

Mer information om Lärkan och Lärkungen hittar du på SLFF:s webbplats, www.slff.se/stipendium/Priserforlaromedelsforfattare/

2019

Nytt tillståndsformulär lanseras

Nu är det enklare att söka tillstånd genom ALIS nya tillståndsformulär. Formuläret används för de vanligaste typerna av användning av kortare texter som återfinns i ALIS prislista.

Registrera er och logga in, fyll i er planerade användning och få preliminär prisuppgift direkt. Så snart vi tagit emot förfrågan generas ett digitalt tillstånd som skickas till er inom kort via mejl.

Vi ser fram emot inkommande förfrågningar! Har ni frågor om tillståndsformuläret mejla tillstand(at)alis.org.

För användningar där prislistan inte är tillämplig tar vi gärna emot er förfrågan till juridik(at)alis.org. Exempel på sådana nyttjanden kan vara nyutgivning av hela böcker i olika format, dramatiseringar för scen, film, tv och radio, användning av längre verk i digitala produkter och andra typer av vidareanvändningar där individuella lösningar behövs och avtal tecknas.

2019

Biblioteken som en femte statsmakt

I mars kom förslaget om nationell bibliotekstrategi, Demokratins skattkammare, som tydligt lyfter biblioteken som en förutsättning för demokratin, den femte statsmakten. Förslaget kommer i en tid då bibliotek efter bibliotek monteras ner. För Sveriges Författarförbund är biblioteken en huvudfråga. Förbundet skriver i ett öppet brev i Dagens Nyheter om bibliotekens betydelse för varje människas lika värde och som ett forum för samtal, möten och tillgång till vårt kulturarv.

Grethe Rottböll, Författarförbundets ordförande, skriver:

I enlighet med den Nationella biblioteksstrategin anser vi tvärtom att man bör utveckla biblioteken. Därför bör Stockholms stads politiker lyssna på och hålla möten med oss författare, översättare och bibliotekarier som har bidragit, och bidrar, till att Sverige är en bildnings- och kunskapsnation. Vi vill fortsatt vara stolta över ordet, över litteraturen, yttrandefriheten och Sveriges aktiva del i en värld där samtalen över språkgränserna är en nödvändig förutsättning.

Facebook finns information om låneaktion för att stödja och utveckla biblioteken.

2019

Stockholm läser

2018 års bok i Stockholm läser är För Lydia av Gun-Britt Sundström. Den 24 april ordnades en bokcirkel inför publik på Stockholms stadsbibliotek där publiken deltog med frågor och kommentarer.

Stockholm läser startade 2002 av författaren Helena Sigander och nu drivs detta läsprojekt av Författarcentrum och Stockholms stadsbibliotek. Varje år anordnas bokcirklar, författarsamtal och andra evenemang med anknytning till årets bok. För att kunna bli Stockholm läser-bok så krävs bland annat att boken utspelar sig i Stockholm, den ska vara minst 15 år gammal och inte för tjock. Läs mer om projektet här.

2019

Läs Johanna Hedenbergs intervju om översättaryrket och om upphovsrätt

Vilken roll har upphovsrätten för översättare av litterära verk?
En avgörande roll. Facköversättning av olika slags brukstexter utan verkshöjd kräver ett gott hantverk, men litterär översättning kan snarare liknas vid ett konsthantverk. Arbetet har en konstnärlig dimension och bedöms därför som en kreativ prestation i upphovsrättslagen. När man översätter ett litterärt verk, oavsett om det handlar om fiktion, dramatik, poesi eller sakprosa, skapar man ett nytt verk som får samma slags skydd som originalverket. Litterära översättare är alltså upphovsrättspersoner i lika hög grad som författare, och när litterära verk publiceras och används på olika sätt har alla upphovsrättspersoner rätt till ersättning.

”Kunnandet och den egna språkkänslan är översättarens främsta immateriella tillgång, berättar Johanna.”

Läs hela intervjun med Johanna Hedenberg här: PRV bloggen.

Nyhet

Augustpriset 2018

Igår kväll delades Augustpriset ut i Stockholms konserthus i tre kategorier. Prissumman i varje kategori är 100 000 kronor. Varje vinnare får också en bronsstatyett som är formgiven av Mikael Fare.

 

Vinnare i årets svenska barn- och ungdomsbok är Emma AdBåge med ”Gropen”.

Vinnare i årets svenska fackbok är Magnus Västerbro med boken ”Svälten. Hungeråren som formade Sverige”.

Vinnare i årets svenska skönlitterära bok är Linnea Axelsson med sin bok ”Aednan”.

 

Lilla Augustpriset delades också ut till Linn Spjuth med ”vem beskyddar gudarna?” och vinstsumman är 15 000 kronor.

Dessutom har Svenska Förläggareföreningens Hederspris delats ut för första gången till Ilon Wikland.

Ett stort grattis till alla vinnarna!

 

Läs mer om priset här.