Kategori: <span>Nyhet</span>

2021

Litterära sommartips – 2021

Det är hög tid för ALIS sommartips med litterära anknytningar. Det finns platser att besöka som kan intressera alla; promenadstråk i författares fotspår, lekparker med favoritkaraktärer och författarhem att besöka. Vi har sammanställt våra tips – såväl gamla klassiker som ett par nya evenemang – från norr till söder (på ett ungefär).

Passera Eyvind Johnsons hem Björkelund utanför Boden.

Sara Lidmans hem, Lidmangården, går inte att besöka men går att hyra om man är författare eller forskare. Läs mer här samt se bilder på hur det ser ut.

I Ludvika finns det ett Dan Andersson-museum där du kan se hur skalden bodde och förstå mer om viktiga händelser i hans liv.

Karlfeldtsgården Sångs, i Sjungare, var Erik Axel Karlfeldts bostad från 1922 och gården har varit öppen för besökare sedan 40-talet. Mer information här.

I Filipstad hittar du Ferlinladan och där sitter Ferlin själv staty på en bänk vid torget. Här finns en karta utefter du kan gå i skaldens fotspår.

Besök Mårbacka, strax norr om Karlstad, där Selma Lagerlöf bodde, som barn men som hon sedan köpte tillbaka 1907 och bodde fram till sin död 1940.

Om Alsters herrgård, Gustaf Frödings minnesgård i Karlstad, kan du läsa här.

När du ändå närmar dig ska du passa på att göra ett besök i Grisslehamn, där finns nämligen Albert Engströms ateljé. På Eksjö museum finns en stor samling konstverk och annat efter honom för den intresserade.

I en av Stockholms skärgårds idyller – Furusund – har många kända författare spenderat somrarna, bland andra August Strindberg, Astrid Lindgren och Lennart Hellsing. Grannön Blidö har även den bebotts av och inspirerat Tove Jansson till några av hennes verk.

Vill man promenera på egen hand så finns det litterära skyltar uppsatta i bland annat Stockholm, Kristianstad (Det litterära Kristianstad) och Jönköping. Om Stockholms skyltar finns det en bok ”Nya vägvisaren till litterära skyltar i Stockholm”.

I Stockholm finns två författarmuseum, dels Strindbergsmuseet på Drottninggatan (under vilket ALIS kansli arbetar) men också Ivar Lo-museet, Sveriges kanske minsta museum.

Det finns arrangerade vandringar till klassiska platser i Per Anders Fogelströms romaner, runt Vita Bergen i Stockholm. Vill du strosa på egen hand? Ladda ned kartan och besök platserna i din takt.

Stockholms stadsmuseum anordnar ibland litterära vandringar, läs på deras kalendarium om något faller i smaken.

Hälsa på hemma hos Astrid Lindgren i Vasastan – men kom ihåg att förboka.

Deckare på stan sker i slutet av augusti.

Under samma helg anordnas för första gången Stockholms bokhelg. Det kommer finnas en karta över de förlag (med författarsamtal och annat) och andra aktörer och var de finns i stad. Läs mer på deras hemsida.

I Vagnhärad och Trosa så kan du göra egna utflykter i Hedebybornas, och Sven Delblancs, fotspår.

Wendela Hebbe, Sveriges första kvinnliga yrkesjournalist, kan du lära dig mer om när du besöker Wendela Hebbes hus vid kanalen i Södertälje.

Moa Martinsson första bostad, torpet Johannesdal i Ösmo, kan du besöka. Läs mer på Sällskapet Moas vänner.

Årsta slott, där Fredrika Bremer bodde under en stor del av sitt liv kan man också besöka vissa enstaka dagar under sommaren, läs mer här.

Verner von Heidenstam gjorde själv ritningarna till Övralid, sitt sista hem. Det är beläget norr om Motala, nära Vätterns östra strandkant och det är väldigt fint att besöka.

När du ändå befinner dig längs Vätterns östra strand, kan du passa på att besöka Ellen Keys vackra bostad Strand. Här kan du förutom att se hur hon bodde, lära dig mer om hennes liv och verk.

På Huskvarna museum har Alf Henrikson förärats med ett eget rum.

Och har du vägarna förbi Växjö, så varför inte besöka Det fria ordets hus, en plats där yttrandefrihet och de fria uttrycken värnas.

Besök även Elin Wägners hem Lilla Björka, Lammhult, kan du också besöka.

Vill du se hur Astrid Lindgren bodde som liten? Besök Näs, gården där Astrid växte upp, som bevarats och ser likadant ut som för hundra år sedan. Under sommaren har de en specialutställning om mod och rädsla med avstamp i Astrid Lindgrens krigsdagböcker.

Jämshögs museum ligger i den gamla skollokalen där de båda författarna Harry Martinson och Sven Edvin Salje var elever.

När du kommit ned till Ystadtrakten kan du gå i Kurt Wallanders spår, Henning Mankells poliskaraktär. Mer information här.

För barn:

För barn finns det flera platser i Sverige att besöka som på något sätt har med bokkaraktärer att göra. Självklart de klassiska ställena som Junibacken i Stockholm, Alfons Åbergs kulturhus i Göteborg och Bamses värld i Kolmården. Men det finns också en hel del fina lekparker med boktema och en sagostig i Malmköping.

Vill ni besöka inspelningsplatsen för Emil-filmerna så kan ni besöka gården Katthult. Pippi Långstrumps Villa Villekulla, ligger i Kneippbyn på Gotland. På ön Norröra i Roslagen, där filmerna om Saltkråkan spelades in, kan du se Snickargården. Vissa dagar kan du även gå på guidad tur.

Kan ni inte få nog av Astrid Lindgrens platser och karaktärer så finns ju förstås Astrid Lindgrens värld i Vimmerby.

Vill du uppleva hur Sverige såg ut i slutet av 1800-talet så går det att besöka Nils Holgerssons värld, norr om Vimmerby. Här kan du få känslan av hur Nils hade det på gåsryggen när de flög över Sverige.

I Uppsala finns Pelle Svanslös lekplats där man kan leka i Pelles källare, klättra i Gammel-Majas domkyrkotorn och besöka Råttströms konditori. Det finns en Mulle Meck lekpark i Järvastaden i Solna med bilar, linbana, flygplan och raket.

I Uppsala sker det ofta stadsvandringar i Pelle Svanslös tasspår, läs mer om dessa här. Du kan också läsa om när du kan möta Pelle och Maja runt om i Uppsala.

I Stockholm på Södermalm finns en lekplats som kallas för Bryggartäppan som är inspirerad av miljön och tiden för Per Anders Fogelströms böcker.

I Trollhättan invigdes förra året en ny lekpark på Spikön – Skrotnisses lekplats. Väl värt en liten omväg, se här. Pettsons hus finner du på Julita gård.

Vi på ALIS önskar dig en fin sommar!

2021

Dramatikerförbundet sluter nytt avtal med Svensk Scenkonst

Dramatikerförbundet att tecknat ett nytt ramavtal med Svensk Scenkonst. Förbundet, som är ett av ALIS stiftarförbund, och Svensk Scenkonst skriver ett nytt avtal avseende förvärv och framförande av dramatiska verk för 2021. Avtalet är oförändrat men innehåller en uppräkning av samtliga ersättningar med 2,2 % från och med 1 juli 2021.

Nytt avtal med Svensk scenkonst

Läs även mer här: https://www.svenskscenkonst.se/aktuellt/nyheter/avtal-med-sveriges-dramatikerfoerbund-foer-2021/

2021

Intressanta inlägg om upphovsrätten

”De moderna ekonomierna i dag drivs av kunskap och utvecklas genom immateriellt värdeskapande, men vi ser i dag en alltför låg kunskapsnivå bland våra beslutsfattare om vikten av de immaterialrättstunga branscherna”.

– skriver representanter från Stim, Svenskt näringsliv och European Centre for Policy Reform and Entrepreneurship i en debattartikel som vi tycker är väl värd att läsa.

Artikeln lyfter de viktiga frågorna om vad upphovsrätten har för betydelse för samhället i stort och för främjandet av skapande. Slutsatsen är att vi måste bli bättre på att ta tillvara på immateriella resurser för att ta plats i en globaliserad kunskapsekonomi.

Passa även gärna på att spana in hela Stims rapport som belyser upphovsrättens betydelse för samhällelig utveckling såväl historiskt som i dagens digitala samtid.

2021

Betala för det digitala

Idag drar vi på ALIS igång kampanjen Betala för det digitala, tillsammans med Författarcentrum och Sveriges Författarförbund.

Under det senaste året har antalet digitala framträdanden ökat, likaså digitala uppläsningar av
annans text. Kampanjen syftar till att belysa vikten av skäliga arvoden och ersättningar på de digitala plattformarna. Vi har tillsammans listat de principer som är mest aktuella för våra respektive verksamheter, för hur olika slags digitala nyttjanden ska arvoderas/ersättas, var arvodesuppgifter kan inhämtas och vart du vänder dig för att söka tillstånd för uppläsning av någon annans verk.

Precis som vid analoga nyttjanden påverkas arvodet/ersättningen av användningens omfattning, det vill säga antal åhörare och tidsperiod, men även andra faktorer kan spela in.

Av upphovsrättsliga skäl måste tillstånd inhämtas för att nyttja någon annans verk. Exempel på nyttjande kan vara att läsa upp en saga inför publik på ett bibliotek. ALIS representerar cirka 4000 upphovspersoner och genom oss kan du alltså söka tillstånd för att använda någon eller flera av deras verk. Mer om tillstånd och vår prislista. länk

Mer information om kampanjen samt den detaljerade listan finns här.

Arvodesrekommendationer för författarframträdanden samt rekommendationer för inspelningar av dessa finns på Författarcentrums webbsida, närmare bestämt här. 

Om Författarcentrum och Sveriges författarförbund
Författarcentrum har förmedlat författarbesök sedan 1967 och bokar årligen närmare 2500
uppdrag för författare till skolor, bibliotek, festivaler, organisationer och företag. Förutom
förmedlingsverksamheten driver föreningen egna läs- och skrivfrämjande projekt, litterära scener, arrangerar författardagar och publika evenemang samt erbjuder olika manustjänster.

Sveriges Författarförbund är en facklig organisation för verksamma som författare och
litterära översättare. Vi har funnits sedan 1893 och har en lång och gedigen erfarenhet av att arbeta med ekonomiska, juridiska och sociala frågor som rör det litterära yrkesutövandet. Till vår rådgivning vänder sig framför allt upphovspersonerna.

2021

Stora förlagshus stämmer hemsida för massivt upphovsrättsintrång i USA

Några av de största förlagshusen i USA har med enad front drivit en fråga om upphovsrätt på internet, sedan ett år tillbaka. Då stämde förlagshusen hemsidan, the Internet Archive, för att ha publicerat upphovsrättsskyddat material olovligen och därmed för intrång. I år planeras rättegången och det pågår därmed en intressant debatt om vad som gynnar litteraturen (och kulturen i stort) samt kring frågan om tillgängliggörande och rätten till att ta del av material. The Internet Archive menar att de tillgängliggjort litteratur som bibliotek på ett sätt som är av vikt under pandemins framfart. Förlagshusen och upphovspersonerna menar att detta är ett upphovsrättsintrång då de kopierar och publicerar verk olovligen och utan begränsning i antalet simultana lån.

Den har debatten är inte unik för USA och utgången kan komma att påverka diskursen likväl nationellt som internationellt. Vad innebär det att tillgängliggöra litteratur? Hur kan åsikterna om att studenter har rätt till åtkomst till litteratur och upphovspersonens rätt till skälig ersättning kompromissa på lämpligt sätt?

Läs gärna mer om fallet här.

2021

Mer pengar i potten 2021!

Glädjande besked för författare och översättare – Talboksersättningen ökar med cirka 1,6 miljoner kronor inför utbetalningen 2021. Det innebär att upphovspersoner och rättighetshavare kommer att få ut mer i talboksersättning under kommande år. Sveriges författarförbund har arbetat hårt för att löpande öka talboksersättningspotten – det är vi glada och stolta för.

Talboksanvändandet har ökat drastiskt med cirka 65% under 2019 och det är av stor vikt att ersättningarna till upphovspersonerna speglar detta.

“I takt med att talboksanvändandet ökat har ersättningen till upphovsrättspersoner de facto decimerats under se senaste tio åren, säger Grethe Rottböll, ordförande på Sveriges Författarförbund. “En bok som du för tio år sen fick 2800 kr i ersättning för gav förra året bara 450 kr. Årets besked om en väsentlig ökning är en glädjande signal men nivåerna måste fortsätta att öka kommande år, något vi också kommer att framföra till kulturdepartementet i februari då vi äskar medel för 2022.”

Du som är författare eller översättare – håll ögonen öppna efter såväl information om att ditt/dina verk har blivit talbok i din postlåda eller mejlinkorg, som våra utbetalningsblanketter när vi kontaktar er för ersättning.

Läs mer om talbok och talboksersättning här.

ALIS nyheter

ALIS-priset 2020 tilldelas Jack Werner

  • 2020-12-212021-11-24
  • av ALIS

År 2020 har tvingat många branscher att ta fram snabba lösningar för att kunna sprida material och fortsätta sina verksamheter. Kanske i synnerhet för kulturbranschen har omställningen stundtals varit utmanande. De digitala plattformarna har blivit allt viktigare och på kort tid en större del av våra liv än vi kunnat förutspå.

Journalisten Jack Werner tog emot ALIS-priset den 14:e december och deltog i ett samtal kring upphovsrätten i digitala medier. Det blev ett intressant och tankeväckande samtal som landade precis i kärnan av de många frågor som uppstått under digitaliseringens framfart och som ställts på sin spets under året som gått.

Jack Werner berättar i samtal med en av ALIS jurister, Astrid Nymansson (modererat av Petteri Flanagan Karttunen), om hur det gick till när det som inledningsvis handlade om hans egna verkande för källkritik kom att bli en gedigen granskning av poddbranschen.

Petteri Flanagan Karttunen, kommunikationsanschef på Journalistförbundet, modererar samtal
mellan Jack Werner och Astrid Nymansson. Film: Simon Kruse och Christoffer Lindgren.

ALIS-priset tilldelas Jack Werner, då han på ett skarpt och envist sätt har värnat för upphovsrätten genom att uppmärksamma plagiat i en populär podcast och genom detta initierat en viktig debatt om upphovsrätt i digitala medier.

Ett stort tack till Jack Werner för hans engagemang, och ett varmt grattis.

P.S. Astrid Nymansson refererar vid ett tillfälle felaktigt i klippet till Jan Helin. Rätt namn ska vara Thomas Mattsson.

Eduard Pröckl, ALIS ordförande, delar ut priset till Jack Werner. Birgit Hageby, ALIS styrelseledamot, läser motivering.
Film och klipp: Simon Kruse och Christoffer Lindgren

Utdrag från motiveringen
Dagens digitala medielandskap kan liknas vid ett annat land, i en annan tid,
när möjligheterna för många omvandlades till rovdrift av några få.

Med osäkrade puffror i pistolhölstret mot framtiden kommer han.
Och när det smäller, är det med en flagga som vecklar ut sig
ur revolvermynningen med det skrivna ordet PANG!

För ordet är hans redskap och vapen.

Låt oss innerligt hoppas att sådana som han alltid ska finnas jämsides
med de som kämpar med sin egen guldgrävarhacka i hand,
och att sådana som han aldrig ska sluta se vilka som samtidigt
stannar kvar inne i värmen på saloonen.

Av: Birgit Hageby, ALIS styrelseledamot

Se tidigare mottagare av ALIS-priset här.

2020

Talboksersättning på väg

Vi är nu i slutfasen i behandlingen av talboksstatistiken. Vi betalar ut en första omgång talboksersättning om ca 10,5 miljoner kronor i mitten av december. Innan utbetalning kommer du att få ett meddelande per mejl eller post i vilket belopp och kontonummer anges. Om du brukar få talboksersättning och har ändrat kontouppgifter och inte meddelat oss innan behöver vi få den nya informationen från dig för att kunna betala ut i tid. Kontakta oss i sådant fall genom att skicka ett mejl till talbok(a)alis.org med de nya uppgifterna. Den andra utbetalningsomgången, för ersättningar som vi av olika anledningar inte har kunnat betala ut i december, utförs i februari.

Talboksersättningen betalas från staten i form av en årlig klumpsumma som inte är beroende av antalet framställda talböcker eller talbokslån. Ersättning för lån av talboken betalas ut året efter användningen. Talboksersättningen som vi betalar ut detta år avser alltså talbokslån som skett främst under år 2019. Totalsumman fördelas på upphovspersoner i enlighet med fördelningsprinciper beslutade av Författarförbundets styrelse. Ni hittar information om det här. Under år 2019 ökade den totala användningen av talböcker med ca 60% jämfört med året innan. Det har resulterat i att värdet av ett talbokslån blivit lägre i år jämfört med tidigare år. Ersättningens storlek till upphovspersonerna beror alltså bl. a. på hur många talböcker som har framställts under året, antal gånger en talbok blivit lånad samt hur stor klumpsumman från staten är.

För frågor kontakta kansliet på telefon 08-411 98 10 eller skicka ett mejl till talbok(at)alis.org. Mejl besvaras i den turordning de kommer in.

Nyhet

ALIS prislista uppdaterad

Vi har uppdaterat ALIS tillståndsformulär med den nya ALIS prislistan. Formuläret används för de vanligaste typerna av användning av kortare texter som återfinns i ALIS prislista.

Registrera er och logga in, fyll i er planerade användning och få preliminär prisuppgift direkt. Så snart vi tagit emot förfrågan generas ett digitalt tillstånd som skickas till er inom kort via mejl.

För användningar där prislistan inte är tillämplig tar vi gärna emot er förfrågan till juridik(at)alis.org. Exempel på sådana nyttjanden kan vara nyutgivning av hela böcker i olika format, dramatiseringar för scen, film, tv och radio, användning av längre verk i digitala produkter och andra typer av vidareanvändningar där individuella lösningar behövs och avtal tecknas.

Nyhet

ALIS betalar ut kopieringsersättning från Danmark

Under denna vecka skickar vi ut avräkningar, via mejl eller post, på ersättningar från Copydan som kommer att utbetalas i mitten av november. Ersättningen avser kopiering av upphovsrättsligt skyddat material som skett på skolor i Danmark i undervisningssyfte.

Kopieringsersättningen betalas ut en gång per år. Denna gång betalar vi ut ca 2,9 miljoner kronor till 950 rättighetshavare.

Om du får en avräkning från oss, kontrollera att utbetalningsuppgifterna på avräkningen stämmer. Kontakta oss snarast om vi behöver uppdatera med nya kontouppgifter för dig.