Kategori: ALIS nyheter

2020

Inför läslovet 2020

ALIS får in många frågor och förfrågningar avseende uppläsningar och sagostunder ur böcker på internet från bibliotek som undrar hur de ska tänka kring digitala uppläsningar. Vi på ALIS kansli tycker det är viktigt och roligt att biblioteken hittar nya sätt att skapa gemensamma läsrum i rådande samhällssituation och ska därför försöka besvara frågorna här nedan.

Vad ska man tänka på vid en digital uppläsning?

När man som bibliotek eller annan användare vill tillgängliggöra ett upphovsrättskyddat verk behöver man inhämta tillstånd från upphovspersonen av verket (författaren/översättaren).

Önskar man använda sig av ett översatt verk behöver man inhämta tillstånd från både originalförfattaren och översättaren.

Vad är ett upphovsrättskyddat verk och hur länge är det skyddat?

När en upphovsperson, i detta fall oftast en författare eller översättare, har skapat ett verk blir det skyddat av upphovsrätten. Verket är upphovsrättsligt skyddat under upphovspersonens livstid och 70 år efter att upphovspersonen har avlidit. Under dessa 70 år finns upphovsrätten för verket hos rättighetshavarna. Därefter är det fritt för var och en att använda sig av verket respektfullt.

Vad är en rättighetshavare?

Arvinge till verket och upphovsrätten enligt upphovsrättslagen.

Hur inhämtar man tillstånd hos ALIS?

ALIS kan hjälpa bibliotek att inhämta tillstånd för cirka 4 000 svenska upphovspersoner som har gett ALIS i uppdrag att förvalta deras texträttigheter. I första hand ska användare av text söka tillstånd via vårt tillståndsformulär, men det går även att mejla till juridik@alis.org. Se följande instruktioner.

  • Registrera ett konto i ALIS tillståndsformulär som finns här: https://www.alis.org/sok-tillstand. I formuläret kan man söka på ALIS-anslutna upphovspersoner och göra en tillståndsansökan. Tyvärr kommer pseudonymer inte upp som en sökträff utan då behöver man mejla ALIS.
  • Mejla juridik@alis.org och fråga om ALIS förvaltar upphovspersonens rättigheter.

Ange upphovspersonens namn, titel på verket, vad för typ verk och omfång av verket, publiceringsplattform, publiceringsdatum samt hur länge framförandet kommer finnas publicerat. Har ni inte all information går det bra att höra av sig med den som är satt.

Hur inhämtar man tillstånd hos upphovspersonen?

Om ALIS inte tar hand om rättigheterna behöver man inhämta tillstånd hos upphovspersonen (författaren/översättaren) eller hos rättighetshavaren om upphovspersonen är avliden.

Vi brukar rekommendera att ta kontakt med Sveriges författarfond (https://svff.se/) som är en myndighet och som därför har möjlighet att lämna ut kontaktuppgifter till författare och översättare i Sverige. Deras mejladress är svff@svff.se. Annars kan man ta kontakt med författarens förlag, agentur eller annan representant. Man kan också ta kontakt med Skatteverket för att hitta avlidna upphovspersoners rättighetshavare.

Vad kan det kosta?

En ersättning till upphovspersonen ska utgå för uppläsningen och verkets tillgängliggörande.

ALIS kommer utfärda tillstånd och beräkna pris efter ALIS prislista (https://www.alis.org/wp-content/uploads/2012/09/ALIS-prislista.pdf).

Om man gör en livestreaming/en uppläsning som enbart sänds live och inte sparas på någon plattform efteråt tillämpas tariff 6.1. Offentliga framföranden: Uppläsning (avsnitt 6.1, s. 13 i prislistan).

Om man vill spara framförandet av verket på en plattform för åtkomst i efterhand tillämpas tariff 5.1. Internet (avsnitt 5.1., s. 11 i prislistan).

Priset beror på hur verket ska tillgängliggöras och olika parametrar tex. omfattningen av verket och tidsperiod. Lyrik beräknas per påbörjade 32 rader och prosa per sida (eller motsvarande 2 000 tecken inkl. blanksteg för exempelvis bilderböcker).

Viktigt att tänka på inför en uppläsning

  • Namnangivelse: Innan en uppläsning sker ska upphovspersonens namn anges. Är det en översatt text ska både originalförfattarens- och översättarens namn anges.
  • Ideella rätten: Ett verk får inte ändras utan tillstånd och inte heller publiceras i en form eller ett sammanhang som kränker upphovspersonens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart.

Om man vill visa upp bilderna i böckerna, hur gör man då?

Om bibliotek vill visa upp bilder från böcker under livestreaming eller annan digital uppläsning behövs tillstånd från illustratören. Tillstånd kan inhämtas från Bildupphovsrätt eller från upphovspersonen direkt.

Vill man visa upp boken (produkten) hänvisar vi till att ta kontakt med det utgivande förlaget.

Varför är det viktigt att inhämta tillstånd?

Det är viktigt att inhämta tillstånd innan användningen sker då upphovspersoner enligt upphovsrätten ska godkänna om de ställer sig positiva till användningen och för att komma överens om en skälig ersättning. Om man inte har ett godkännande innan användningen anses det som ett intrång enligt upphovsrättslagen.

Har ni mer frågor?

Hör alltid av er med er förfrågan så ser vi hur vi kan lösa just er användning. Mejla eller ring oss på vår telefontid Här hittar ni ALIS kontaktuppgifter: https://www.alis.org/kontakt/.

2020

Talboksersättning

I likhet med tidigare år kommer vi att betala ut talboksersättningar från december och framåt. Innan utbetalning skickar vi en avräkning via mejl eller post till samtliga betalningsmottagare i vilket belopp och kontonummer anges. Det är viktigt att du (som vet med dig att du brukar få talboksmedel) hör av dig till oss med kontakt-/utbetalningsuppgifter om dessa har ändrats så att vi kan uppdatera vår information och därmed betala ut din ersättning i tid.

För information om talbok och talboksersättning läs här: https://www.alis.org/om-upphovsratt/talbok-och-talboksersattning/. Återstår det frågor är ni välkomna att kontakta oss på telefon 08-411 98 10 eller per mejl talbok(at)alis.org. Vi besvarar mejl i den ordning de kommer in.

2020

Ersättningar från individuell licensiering

Under denna vecka skickar vi ut avräkningar, via mejl eller post, på ersättningar från den individuella licensieringen som kommer att betalas ut i slutet på september. Ersättningar från den individuella licensieringen betalas ut varje kvartal. Denna gång betalar vi ut drygt 2 miljoner kronor till ca 170 rättighetshavare, där det minsta beloppet är 200 kronor och det största beloppet, till en och samma person, nästan 400 000 kronor. Den sistnämnda ersättningen avser en återutgivning av flera översatta backlist-titlar.

I den individuella licensieringen förvaltar ALIS anslutna upphovspersoners texträttigheter genom att utfärda tillstånd och teckna avtal avseende rättighetshavares individuella litterära verk. Rättigheterna ansluts till ALIS (av upphovspersonen eller av arvingar) genom undertecknandet av ett anslutningsavtal. Avtalet ger ALIS ett uppdrag att förvalta rättigheter vid all användning efter primäravtalet. Vid en anslutning förhandlar ALIS, samt upprättar och tecknar avtal, inkasserar och betalar ut ersättningar till upphovspersonen eller arvingarna.

2020

ALIS förlänger avtal med Kungliga biblioteket

I juni tecknade ALIS ett avtal med Kungliga biblioteket som möjliggör tillgång till handskrifter via en fjärraccesstjänst för forskare och forskarstudenter. KB har tecknat avtal med flera upphovsrättsorganisationer för att möjliggöra forskning på distans under corona-pandemin. Nu förlänger samtliga organisationer avtalen med KB till och med 17 januari 2021.

Handskrifterna finns beskrivna i KB:s söktjänst Arken.

2020

Sök kopieringsstipendium

Nu kan du som läromedelsförfattare, författare och översättare ansöka om kopieringstipendier.

Läromedelsförfattarna och Sveriges Författarförbund utlyser stipendier ur kopieringsfonder. Pengarna kommer från den lagliga kopiering som sker på skola, universitet och högskola – därav namnet kopieringsstipendium. Den lagliga kopieringen möjliggörs genom avtalslicenser slutna av upphovsrättsorganisationen Bonus Copyright Access som fördelar pengarna till Författarförbundet och Läromedelsförfattarna som i sin tur ser till att pengarna når författarna. Det är alltså den ersättningen som nu delas ut som stipendier. Notera att det finns en ansökningstid, 1 september – 15 oktober 2020 respektive 1 september – 1 oktober 2020. Du kan läsa mer om stipendieförfarande på Författarförbundets och Läromedelsförfattarnas webbplatser.

Sveriges Författarförbund och Läromedelsförfattarna är tillsammans med Dramatikerförbundet och Journalistförbundet ALIS stiftarförbund.

2020

Ersättningar på väg

Vi kommer i denna vecka betala ut ersättningar om totalt drygt 1 miljon kronor till ca 400 upphovspersoner. Ersättningarna avser dels texter som använts i Sveriges radio, dels böcker som använts i bokcirklar arrangerade av olika bokhandlare. Det betyder att vissa författare kommer att få flera inbetalningar under denna vecka. Om beloppet du fått insatt inte verkar stämma ta en närmare titt på avräkningen för att se vilken ersättning det är du har fått betalt för. Du får en avräkning per inbetalning.

2020

Litterära sommartips

Nu när det är sommar och semester och man har mer tid vill vi passa på att tipsa om platser i Sverige som har litterär anknytning! Det finns platser för både vuxna och barn. Det finns promenader i författares fotspår, litterära platser, lekparker med favoritkaraktärer och författarhem att besöka. Vi har sammanställt allt som vi har lyckats finna och hoppas att ni hittar något som verkar intressant.

Observera att vissa kan ha stängt eller begränsat öppettider p.g.a. Covid-19.

Verner von Heidenstam gjorde själv ritningarna till sitt sista hem vid Vättern, som man kan besöka. Det heter Övralid.

Om Alsters herrgård, Gustaf Frödings minnesgård kan du läsa här.

Elin Wägner flyttade hem till sina barndomstrakter och hennes hem Lilla Björka kan man också besöka, se mer information här.

I Vagnhärad och Trosa så kan man göra egna utflykter i Hedebybornas och Sven Delblancs fotspår.

I Ludvika finns det ett Dan Andersson-museum där man kan se hur skalden bodde och få skildrat viktiga händelser i hans liv.

Moa Martinsson första bostad, torpet Johannesdal, i Ösmo kan man besöka. Läs mer på Sällskapet Moas vänner.

Vill man veta mer om Ellen Key och hennes liv så ska man besöka hennes vackra bostad Strand.

I Stockholm finns två författarmuseum, dels Strindbergsmuseet på Drottninggatan men också Ivar Lo-museet, kanske Sveriges minsta museum.

Karlfeldtsgården Sångs i Sjungare var Erik Axel Karlfeldts bostad från 1922 och sen har gården varit öppen för besökare sedan 40-talet. Mer information här.

Eller gör som Carl Philip och Sofia – besök Mårbacka där Selma Lagerlöf bodde, både som barn men som hon sen köpte tillbaka 1907 och där hon bodde fram till sin död 1940. Mårbacka-info.

Årsta slott där Fredrika Bremer bodde stor del av sitt liv kan man också besöka vissa enstaka dagar under sommaren, läs mer här.

Sara Lidmans hem, Lidmangården, går inte att besöka men går att hyra om man är författare eller forskare, och det kan du läsa mer om här samt se bilder på hur det ser ut. Även Eyvind Johnsons Björkelund kan man åka förbi enligt Litterära platser i Västerbotten och Norrbotten.

Jämshögs museum ligger i Jämshögs gamla skola där båda författarna Harry Martinson och Sven Edvin Salje var elever.

Stadsvandringar med litterära teman var svårare att hitta, men det finns i alla fall i Ystad, där man kan gå i Kurt Wallanders spår, Henning Mankells poliskaraktär. Mer information här och här.

I Stockholm ordnar Stockholms stadsmuseum flera litterära vandringar, läs mer här.

Det finns vandringar om Stieg Larssons Millenium, Strindbergs sista färd, Astrid Lindgren i Vasastan, Deckare på stan samt Kungsholmen i ord och ton (om Bellman).

Tidvis finns det stadsvandringar som handlar om Mina drömmars stad, men när det inte är aktuellt så kan man ladda ner en karta själv om platserna som Per Anders Fogelström beskriver i böckerna.

Vill man promenera på egen hand så finns det både i StockholmKristianstad (Det litterära Kristianstad) och Jönköping litterära skyltar uppsatta. Om Stockholms skyltar finns det en bok ”Nya vägvisaren till litterära skyltar i Stockholm”.

Och har man vägarna förbi Växjö, så varför inte besöka Det fria ordets hus, en plats där yttrandefrihet och de fria uttrycken värnas.

Nääs slott på Västkusten har spelat stor roll i bl.a Selma Lagerlöfs liv. Det är värt ett besök inte bara för att det är samma plats där man spelat in Konstnärsdrömmar och Vår tid är nu utan också för dess intressanta historia.

I Stockholmsskärgårds idylliska Furusund har många kända författare spenderat somrarna, bl.a August Strindberg, Astrid Lindgren och Lennart Hellsing. Grannön Blidö har även den bebotts av och inspirerat Tove Janssons kända verk.

För barn:

För barn finns det flera platser i Sverige att besöka som på något sätt har med bokkaraktärer att göra. Självklart finns de klassiska ställena som Junibacken i Stockholm, just nu med en Muminutställning. Men också förstås Alfons Åbergs Kulturhus i Göteborg och Bamses värld i Kolmården. Men det finns också en hel del fina lekparker med boktema och en sagostig i Malmköping.

Uppsala finns Pelle Svanslös lekplats där man kan leka i Pelles källare, klättra i Gammel-Majas domkyrkotorn och besöka Råttströms konditori. Det finn säven en Mulle Meck lekpark i Järvastaden med bilar, linbana, flygplan och raket.

I Uppsala är det också nästan dagligen (under sommaren) stadsvandringar i Pelle Svanslös tasspår, läs mer om dem här.

I Stockholm på Södermalm finns en lekplats som kallas för Bryggartäppan som är inspirerad av Per Anders Fogelströms böcker, alltså hur det såg ut på söder under senare delen av 1800-talet.

I Trollhättan invigdes i början av sommaren en ny lekpark på Spikön – Skrotnisses lekplats. Väl värt en liten omväg, se här.

Och Pettsons hus finner du på Julita gård.

Vill man besöka till exempel inspelningsplatsen för Emil-filmerna så kan man besöka gården Katthult. Pippi Långstrumps Villa Villekulla, där filmerna spelades, ligger på Gotland i Kneippbyn.

Vill man få tillgång till flera Astrid Lindgren-platser så finns ju förstås Astrid Lindgrens värld i Vimmerby.

Vill man se hur Astrid Lindgren själv bodde som liten så kan man besöka Näs, gården där Astrid växte upp, som ser likadan ut som den gjorde för mer än 100 år sen. Under sommaren har de en specialutställning om mod och rädsla med avstamp i Astrid Lindgrens krigsdagböcker.

En annan inspelningsplats är ön Norröra, där filmerna om Saltkråkan spelades in. Där kan man kika på Snickargården och vissa dagar gå på guidad tur.

Vill man uppleva hur Sverige såg ut i slutet av 1800-talet så kan man besöka Nils Holgerssons värld norr om Vimmerby. Här finns ett Sverige i miniatyr för att vi ska få känslan av hur det var när Nils flög på gåsaryggen över Sverige.

Vi önskar alla en trevlig och fin sommar!
/Vi som jobbar på ALIS

2020

Nominera upphovsrättens hjälte

Nu öppnar vi nomineringsprocessen inför 2020 års pris Upphovsrättens hjälte.

Sedan 2002 korar ALIS varje år Upphovsrättens hjälte – och ibland flera hjältar. Priset går till upphovspersoner eller andra som hävdat och kämpat för sin egen upphovsrätt, eller som gjort viktiga insatser för att stärka upphovsrätten. Prissumman är 25 000kr.

Såväl privatpersoner som organisationer kan nominera. Och såväl enskilda som organisationer kan nomineras. Nomineringen ska innehålla en tydlig motivering på max 750 tecken, där kandidatens insatser för upphovsrätten kort beskrivs. Ange om möjligt också kontaktuppgifter till kandidaten.

Nomineringar ska vara ALIS tillhanda senast den 21 april 2020 på e-postadressen alispriset@alis.org. ALIS styrelse utser pristagaren eller pristagarna och offentliggör beslutet i samband med en prisutdelningen under hösten 2020.

Vill du bekanta dig med tidigare pristagare? Läs mer här.

2019

“Känn ditt egna värde!”

Årets bokmässa dominerades av fyra teman; Sydkorea, jämställdhet, medievetenhet och klimatfrågan. På fredag kl 13 på Författarförbundets Litteraturscen var temat upphovsrätt då 2019 års pris Upphovsrättens hjälte delades ut till Molly Sandén. Publiken fick höra en imponerande berättelse om hur Molly står på sig och hävdar sin upphovsrätt och rätt att bli namngiven, trots att det egna managementteamet vände sig mot henne. På frågan om vad Molly nu i efterhand vill förmedla till andra upphovspersoner säger hon:

-Känn ditt egna värde! Och ta ingen skit. Nu står jag här, och det är tack vare en massa grymma människor som har stått upp för sitt. Och som har jobbat tillsammans för att uppmärksamma såna här saker. Man känner sig ensam och liten i den här stunden men nu är vi många helt plötsligt som kämpar för samma saker. Det finns ju de där ute som vill att rätt ska vara rätt så man får försöka hoppas, och tro på det.

Läs mer om Mollys tankar och känslor på hennes Facebook.

Molly Sandén får priset Upphovsrättens hjälte med motiveringen:

När unga drömmar om frihet och personlig utveckling
leder till profiterande exploatering,

När behov av bekräftelse, beröm och stöd
möts av cyniskt utnyttjande,

När utforskande av kärlek och kön
utsätts för hänsynslös påverkan,

När nyfikenhet och experimentlusta
slutar med maktfullkomlig utpressning,

Kan det vara skönt att det finns något att hålla sig till.
Att  En Text, som är producerad, är just – En Text.
Att En Upphovsperson är En Upphovsperson.

ALIS PRIS TILL UPPHOVSRÄTTENS HJÄLTE 2019
går till någon, som visat den mentala styrka, som behövs på en marknad,
där så kallad inspiration, citat och lån av andras material är vardagsstölder.

Hon har vägrat att låta sig utnyttjas, bara för att hon är ung.
Hon har vägrat att definiera sig som obetydlig, bara för att hon är ensam.
Hon har vägrat att låta sig utplånas, bara för att hon är kvinna.

När Hon väljer att stå upp för sig själv och sin rätt till sitt eget arbete,
tar Hon ett hoppfullt språng för oss alla, ut i den vildvuxna framtiden,
där en ensam rödluvas smala stig kantas av väntande vargar
med dreglande käftar och försåtliga förslag.
I en sådan skog, där det skulle vara lätt att gå vilse, får Hon dem alla, att
besviket ylande, drunkna i besvikelsens brunn, med skamliga kontraktsförslag
och avtal utan underskrifter nedtryckta i halsen, allt
till tonerna av Hennes klingande röst och ljudet av Hennes fjädrande steg
på den inslagna vägen.

En framgångssaga med lyckligt slut har redan börjat för –

MOLLY SANDEN  !

Motiveringen är skriven av Birgit Hageby, vice ordförande i Dramatikerförbundet.

Från vänster: Eduard Pröckl, Molly Sandén, Birgit Hageby, Johanna Toth

Efter prisutdelning och fotografering signerade Annah Björk sin bok ”Ni måste flytta på er”. En bok som skildrar kvinnors villkor i musikbranschen.

-I min research till boken ”Ni måste flytta på er” har jag lärt mig hur väldigt vanligt det är att många unga kvinnliga låtskrivare blir bestulna på sin upphovsrätt. Det Molly gör är inte bara ovanligt modigt i själva agerandet, men att hon vågade vara transparent och faktiskt berätta om det i boken är unikt och extremt beundransvärt. Därför är jag extra glad att just hon prisas för just det, och hoppas att det hon gjort ska inspirera fler till att stå upp för rätten till sina verk. Och skrämma dem som snor den, säger Annah Björk.

Från vänster: Annah Björk, Molly Sandén