Etikett: avtal

Nyhet

Varning för tveksamma avtalsförslag från Modernista

Författarförbundet och ALIS varnar översättare och arvingar för tveksamma avtalsförslag från förlaget Modernista.

Författarförbundet och ALIS har den senaste tiden varit i kontakt med ett stort antal översättare och arvingar efter översättare, som blivit kontaktade med förfrågningar om förvärvande av återutgivningsrätten till äldre översättningar. Det rör sig om avtalsförslag som i delar påminner om Författarförbundets och Förläggareföreningens standardformulär för nya översättningsuppdrag. Avtalen skiljer sig dock åt i väsentliga delar. Avtalsförslagen är inte heller anpassade efter återutgivningssituationen, utan har karaktären av uppdragsavtal.

Rättsinnehavarna erbjuds att välja mellan tre alternativa ersättningsmodeller. Dessa är antingen en klumpsumma att utbetalas vid publicering, en royaltymodell eller ett vinstdelningsavtal (50/50). Att notera är att avtalen inte innebär någon nyttjandeplikt, vilket leder till att förlaget genom avtalen binder upp rättigheter för längre tid utan att förbinda sig att ge ut översättningarna. Nyttjas inte översättningarna utgår ingen ersättning för upplåtelserna.

Det har även kommit till vår kännedom att Modernista i vissa fall förvärvar rättigheterna till översättningarna trots att originalrättigheterna finns hos andra förlag. Detta kan för rättsinnehavarna innebära negativa effekter, såsom risk för inlåsning av rättigheterna, om förlagen inte skulle komma överens om en vidarelicensiering. Författarförbundet och ALIS ifrågasätter också det rimliga i att ett förlag på detta sätt förvärvar rättigheter utan egen ekonomisk insats (vilket blir fallet när nyttjandeplikt saknas i avtalet), i förmodat syfte att behålla en mellanskillnad vid vidarelicensiering.

Vi har erfarit att många rättsinnehavare som är anslutna till ALIS har velat hänvisa Modernista till ALIS för vidare förhandling. Rättsinnehavarna har fått till svar att förlaget anser sig vara för litet för att förhandla med ALIS. Modernista har också menat att det tar lång tid att förvärva rättigheter genom ALIS. I de fall då rättsinnehavarna har stått på sig har Modernista dragit sig ur.

I sammanhanget vill Författarförbundet och ALIS påminna om vikten av att kontrollera att tidigare utgivande förlag inte längre har några rättighetsanspråk. Du kan undersöka om rättigheter har gått tillbaka, och i sådana fall om det finns en så kallad hembudsskyldighet (vilket inte är ovanligt), genom att titta i tidigare avtal. Om du saknar tillgång till dessa kan du istället kontakta tidigare utgivande förlag med en fråga. Att utreda att rättigheterna är tillgängliga för återutgivning kan ta lite tid, men är nödvändigt för att försäkra dig om att du inte återupplåter rättigheter i strid med tidigare avtal.

Har du fått ett erbjudande som liknar det beskrivna, eller i övrigt har frågor eller funderingar kring återutgivningar, är du mycket välkommen att höra av dig till oss på Författarförbundet och ALIS.

Du når oss på följande vis:

Författarförbundet: juridik@sff.info eller 08-545 132 00 (välj rådgivning)

ALIS: juridik(at)alis.org eller 08-411 98 10

Pressfrågor ALIS: Sus Andersson, styrelseordförande, 070-953 01 66

2009

Bonnierförlagen avvisar förhandlingsframställan

Som vi tidigare har skrivit om har Bonnierförlagen på bred front skickat ut nya primäravtal samt e-boks- och print on demand-avtal till sina författare och översättare. Avtalen erbjuder mycket dåliga villkor, som dessutom går emot tidigare hävdvunnen praxis på marknaden. Såväl Författarförbundet som ALIS uppmanar alla upphovsmän att inte skriva på dessa avtal utan istället skicka in dem till oss.

Författarförbundet har med anledning av dessa nya avtal begärt förhandlingar med Bonnierförlagen men begäran har avvisats. Läs mer om detta i förbundets pressmeddelande nedan:

Pressmeddelande den 27 augusti 2009

Bonnierförlagen AB avvisar förhandlingsframställan från Sveriges Författarförbund

Bonnierförlagen utfärdade under våren ensidigt framtagna avtalsvillkor som de begär att författare ska acceptera.

Författarförbundet har tvingats konstatera att avtalsvillkoren på ett flertal punkter är oacceptabla. Förbundet begärde därför i juni förhandlingar med Bonnierförlagen AB, för att uppnå ramavtal om villkoren för förlagsavtal. Tyvärr har Bonnierförlagen AB valt att avvisa förbundets förhandlingsframställan. Det inträffade innebär att författare kan komma att känna sig tvingade att gå med på de presenterade villkoren för att få boken utgiven av något av förlagen inom Bonnierförlagen AB.

Det inträffade är oacceptabelt med hänsyn till de långtgående och opreciserade rättighetsupplåtelser från författaren till Bonnierförlagen som villkoren innebär. Till exempel förvärvas rättigheter till exploateringsformer som ännu inte existerar. Detta utgör ett allvarligt brott mot hittillsvarande avtalspraxis på författarområdet.

Fortfarande år 2009 finns ingen föreskrift i upphovsrättslagen som säkerställer att Bonnierförlagen sätter sig ner med Sveriges Författarförbund och förhandlar om grundvillkoren för utgivning inom skön- fack- samt barn- och ungdomslitteraturen. Istället fortsätter den dåliga tradition som innebär att den i Sverige marknadsledande förlagsgruppen ensidigt kan uppställa villkoren för utgivning.

− Det är tydligen möjligheterna att använda författarnas texter i e-boks- och print on demand-format som gör att Bonnierförlagen kastar anständigheten överbord. De digitala användningsformerna är naturligtvis värda lika seriösa författaravtal som de traditionella bokavtalen, säger Sveriges Författarförbunds ordförande Mats Söderlund.

Kontaktpersoner:
Mats Söderlund, ordförande: 0702-28 92 25
AnnChristin Gräns, förbundsdirektör: 0705-50 98 03

Sveriges Författarförbund (SFF) är en facklig organisation för författare och litterära översättare. SFF har, sedan 1893, arbetat med ekonomiska, juridiska och sociala frågor som rör det litterära yrkesutövandet. För närvarande har SFF omkring 2 600 medlemmar. SFFs uppgift är att tillvarata och bevaka medlemmarnas ekonomiska och ideella intressen, men också att erbjuda en plattform för brett och internationellt utbyte av erfarenheter mellan författare och översättare. SFFs mål är en stark och sammanhållen yrkesgrupp som tillsammans kan arbeta för att stärka författarnas och översättarnas rättigheter.

2009

Fortsatt undermåliga Bonnier-avtal

Som vi meddelat tidigare skickar Bonniers på bred front ut avtal om e-böcker, print on demand och mp3-böcker till sina författare. Avtalen innebär dessvärre undermåliga villkor på flera viktiga punkter, bl. a. när det gäller ersättningen. Författarförbundet har på nytt varnat sina medlemmar att inte skriva på dessa avtal. I följebrev till de nya utskicken från Bonniers framgår det att man tagit till sig av kritiken och justerat avtalstexten på vissa punkter. Man kan därför lätt få uppfattningen att Författarförbundet godkänt de nya versionerna. Sä är inte fallet.

Vi vill därför på nytt uppmana till att inte skriva under de aktuella avtalen utan skicka in dem till ALIS. På basis av lämnat förvaltningsuppdrag har vi möjlighet att förhandla fram bättre villkor för din räkning. Det går utmärkt att kontakta oss på juridik(at)alis.org

2009

“Bonniers nya avtal sämre än Googles”

Författarförbundets ordförande Mats Söderlund skriver idag i DN Kultur och går till hårt angrepp mot Bonnierförlagens nya mallavtal för e-böcker som i många avseenden ger författaren sämre villkor än Google-uppgörelsen, vilken Bonniers avfärdade tidigare i veckan. Klicka här för att komma till artikeln på DN:s webbplats.

2009

Varning för nya Bonnieravtal!

Bonnierförlagen har i dagarna påbörjat en satsning där förlaget skickar ut nya avtal för bl.a. e-böcker där man erbjuder författarna, på flera punkter, usla villkor. Avtalen är exklusiva men saknar utgivningsplikt för förlaget. Uppsägningsmöjligheter för författaren saknas och rättighetsupplåtelsen blir därmed evig. Royalty baseras på förlagets nettointäkt vilken inte specificeras och ersättningen till författaren blir därmed helt godtycklig. Inget garantihonorar utgår.

Författarförbundet har redan aktivt varnat sina medlemmar att inte skriva på dessa avtal. Klicka här för mer information om detta.

Om du har fått avtal från Bonnierförlagen som gäller nyutgivning av dina verk som e-bok eller print-on-demand (s.k. beställningstryck) rekommenderar vi dig att inte skriva på dem utan skicka in avtalen till ALIS. Om du är ALIS-ansluten har vi möjlighet att, i enlighet med lämnat förvaltningsuppdrag, förhandla om bättre villkor för din räkning.

Kontakta oss med fördel via e-post till juridik(at)alis.org.

2009

Material om Google-uppgörelsen

Många upphovsmän hör av sig till ALIS med frågor om Google-uppgörelsen och vad den innebär rent konkret. Författarförbundet har sammanställt ett material om uppgörelsen som du kan läsa genom att klicka här.

Kompletterande information finns att läsa här.

2009

ALIS kommenterar Digi-utredningens rapport

I boken ”Författaren i den digitala tidsåldern” beskriver författaren Petra Söderlund ALIS och den verklighet ALIS arbetar i på ett sätt som är svårt att känna igen för den som är verksam i organisationen. Texten ger ett intryck av att det är ett problem att ALIS kräver ersättningen för texter av anslutna författare som läggs ut på nätet och att ALIS gör det svårt att lägga ut texter gratis för den som så önskar.

ALIS uppdrag är att träffa avtal om ersättning, samla in ersättning och betala ut till författarna för bland annat vidareanvändning av tidigare publicerat material på Internet. Det problem ALIS stöter på i sitt dagliga arbete med detta är inte önskemål om utökat gratisnyttjande av material utan det motsatta; att upptäcka, träffa avtal och samla in ersättning för alla nyttjanden som förekommer utan att det finns tillstånd.

Trots dessa svårigheter betalade ALIS förra året ut mer än sju miljoner i ersättning för olika vidareutnyttjanden. Några krav på att ALIS inte borde kräva ersättningar har inte rests från någon av dem som fått ersättning.

Vidare bygger hela ALIS verksamhet på den individuella upphovsrättens grund. All ersättning som betalas ut baseras på individuella nyttjanden.

Mot den bakgrunden är naturligtvis en total respekt för varje enskild upphovsmans rätt att själv bestämma över hur de egna verken ska kunna användas självklar. Det innebär bland annat att det är   enkelt för anslutna att undanta verk från ALIS hantering och om man så önskar avstå från ersättning.

Utöver de mer generella synpunkterna förekommer rena felaktigheter i boken.

Det är i och för sig riktigt att den författare/upphovsman som väljer att ansluta sig till ALIS ger ett brett förvaltningsuppdrag till organisationen att förhandla och teckna avtal om vidareutnyttjande av dennes litterära verk. Det innebär INTE att författaren fråntas möjligheten att själv förfoga över sina verk. Redan av anslutningsavtalet framgår klart och tydligt att upphovsmannen har möjlighet att göra undantag från ALIS förvaltning avseende vissa verk eller nyttjanden. Detta förekommer också ofta i praktiken. I en del fall har undantaget utsträckts så långt att ALIS-anslutningen begränsas till ett eller några få verk eller nyttjanden som man av olika anledningar inte vill sköta själv.

Petra Söderlund skriver: ”Avtal med ALIS missgynnar … den författare som via någon annans webbsida vill nå fler läsare genom att lägga ut egna texter online utan att begära ekonomisk ersättning för detta.” Detta är fel och saknar relevans eftersom, som nämnts ovan, en ansluten upphovsman när som helst har möjlighet att meddela undantag. Detta kan ske helt okomplicerat via vanlig post, fax eller e-post.

ALIS har inga synpunkter på att en ansluten upphovsman väljer att själv exploatera sitt verk gratis i marknadsföringssyfte. Inte heller om upphovsmannen som avsändare väljer att göra detta genom annan, t.ex. en webbplats som drivs av annan än upphovsmannen själv.

ALIS menar dock att marknadsföring av ett verk måste skiljas från ett verksnyttjande av en utomstående där det huvudsakliga syftet inte är att marknadsföra verket, utan där verket fyller en självständig funktion i just det aktuella sammanhanget. Till exempel en kommun som på sin hemsida, av estetiska skäl, önskar lägga ut ett antal dikter eller ett förlag som inkluderar en novell i en antologi. ALIS uppfattning är att det är farligt att dra marknadsföringsbegreppet för långt. En extrem argumentation är ju att allt nyttjande av ett verk i själva verket är marknadsföring för ett annat. Inte sällan hörs liknande argument från kommersiella förlag som i licensförhandlingar gärna ser nya digitala exploateringsformer som inget annat än ”marknadsföring” för de analoga böckerna.

Vidare problematiserar Söderlund över det faktum att så få verk hittills har lagts ut på databasen Litteraturbanken. Petra Söderlunds framställning ger läsaren intrycket att ALIS på eget bevåg hämmar databasens utveckling genom att, på något oreglerat vis, begära orealistiska priser. Detta är fel! Sanningen är att det sedan 2005 finns ett ramavtal mellan å ena sidan Litteraturbanken genom Svenska Akademien och å andra sidan ALIS och våra stiftarorganisationer. Avtalet har föregåtts av omfattande och konstruktiva förhandlingar där parterna i samförstånd överenskommit om villkoren för nyttjandet i databasen.

Petra Söderlund har gjort förhastade slutsatser av det material om ALIS hon har haft till sitt förfogande. Dessutom verkar det ganska klart att Söderlund och ALIS gör olika bedömningar om det upphovsrättsliga värdet i sig och vikten av att inte reducera ett potentiellt kommersiellt nyttjande i den digitala världen till blott en marknadsföringsåtgärd för pappersböcker.

Magnus Lindström, ordförande ALIS

Erik Forslund, jurist ALIS

2008

Dramatikerförbundet sluter avtal med TV4-gruppen

Sveriges Dramatikerförbund – en av ALIS stiftarorganisationer – har slutit ett nytt avtal som reglerar TV4-Gruppens användning av tv-program och rörliga klipp där rättigheter ägs av Dramatikerförbundets medlemmar.

2008

Debattartikel i G-P: “Operatörerna måste ta ansvar för kulturutbudet”

ALIS ordförande Magnus Lindström har, med anledning av branschsamtalen om fildelning och upphovsrätt, tillsammans med 18 andra upphovsmannaorganisationer, undertecknat en debattartikel som publicerades idag i Göteborgs-Posten. I artikeln uppmanas Internetleverantörerna och mediebolagen att ta sitt ansvar för att hitta licensieringslösningar som möjliggör för konsumenterna att få ta del av ett rikt kulturutbud via Internet samtidigt som upphovsmännen får betalt för sina prestationer. Som bakgrund nämns Stims förslag till licensieringsmodell för fildelning för sina rättighetshavargrupper.

Läs hela artikeln här.